En protestlista mot den planerade avvecklingen av Vigelsjö Gårds förskola har samlat hundratals namnunderskrifter. Initiativtagarna menar att beslutet riskerar att slå hårt mot barn i behov av små och trygga lärmiljöer och kräver att kommunen stoppar processen tills en fördjupad analys har genomförts.

Bakgrunden är att Vigelsjö Gårds förskola föreslås avvecklas med sista verksamhetsdag den 31 juli 2026.

Enligt barn- och skolnämnden beror förslaget om nedläggning på ett varaktigt minskat barnantal och ett överskott av förskoleplatser i Norrtälje stad.

I protestlistan riktas kritik mot motiveringen till avvecklingen.

”Vi har inte fått ta del av något underlag annat än de uttalanden som gjorts av Robert Beronius. Där lyfts enbart ekonomiska grunder till förslaget. Övriga frågor har vi inte fått svar på”, skriver Kekke Rodensjö Vatshaug, en av initiativtagarna till namninsamlingen, i ett mejl till Allt om Norrtälje.

Avsändarna menar bland annat att en nedläggning riskerar att försämra trygghet och likvärdighet, särskilt för barn som har svårt att fungera i större barngrupper.

Vad vill ni uppnå med protestlistan rent konkret?

”Målet med listan är att först och främst göra kommuninvånare och politiker uppmärksamma på att vi som vårdnadshavare ser allvarligt på ett sådant här förslag. Vi är rent ut sagt rädda för hur våra barn och familjer ska ta skada av ett beslut som innebär att barnens trygghet tas ifrån dem.”

”Vi vill sätta press på politikerna så att de redovisar vilka konsekvenser de tagit i beaktande under processen med att ta fram detta förslag. Det vi vill i första hand är givetvis att de ska fatta ett beslut som innebär att Vigelsjö Gårds verksamhet kan behållas intakt”, fortsätter han.

På torsdagen hade 388 personer skrivit under listan, som uppmanar barn- och skolnämnden att stoppa nedläggningen.

Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, svarar på initiativet i ett mejl till Allt om Norrtälje:

”Synpunkter och engagemang från medborgare är viktiga och tas på allvar som en del av den demokratiska dialogen, men beslut fattas inte utifrån antalet namnunderskrifter. Bedömningen grundas i stället på en samlad helhetsprövning där barnens bästa, verksamhetens kvalitet, långsiktigt hållbara lösningar samt kommunens ekonomiska ansvar vägs samman. Konstruktiva förslag och relevanta sakargument är därför mer vägledande i beslutsprocessen än protestlistor som sådana”, skriver Beronius i ett mejl till Allt om Norrtälje.

Norrtälje kommun har tagit fram ett nytt skolutvecklingsprogram för de kommunala förskolorna och skolorna som ska gälla under perioden 2026–2030. Det framgår av ett tjänsteutlåtande som nu behandlas politiskt.

Programmet ska fungera som ett övergripande styrdokument för utvecklingsarbetet och bygger på verksamheternas systematiska kvalitetsarbete.

Målet är att tydliggöra ansvar, arbetssätt och prioriteringar i hela utbildningskedjan.

Visionen i det nya programmet är att alla barn och unga ska lyckas med sin skolgång.

Fokus ligger på likvärdighet, inkludering och höga förväntningar, samtidigt som närvaro i skolan och tillgång till stödjande funktioner lyfts fram som centrala faktorer.

– Den största förändringen mot tidigare är att vi nu fastställer vår vision om att “Alla barn och unga ska lyckas med sin skolgång”. Vikten av att öka närvaro i skolan har också fått ett större fokus, liksom tillgång till stödjande funktioner för elever och personal. Dessutom läggs ett större fokus på att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden. 

Skolutvecklingsprogrammet omfattar förskola, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem och har uppdaterats utifrån förändringar i både organisation och nationell terminologi.

Bland annat används nu begreppet anpassad grundskola i stället för särskola.

Enligt information från Norrtälje kommun är det nu dags för vårdnadshavare att önska skola inför höstterminen 2026.

Skolvalet gäller barn som ska börja förskoleklass eller årskurs 7 till hösten.

Valperioden är öppen mellan den 12 och 28 januari 2026.

I samband med skolvalet uppmanar kommunen vårdnadshavare att logga in i kommunens e-tjänst för att kontrollera att kontaktuppgifterna är registrerade och korrekta.

Mer information om skolvalet och hur valet går till finns på Norrtälje kommuns webbplats.

En pojke från Rimbo fälls för att ha slagit en annan elev i ansiktet under en skolavslutning. Han döms till ungdomstjänst och ska betala skadestånd.

Av domen framgår att pojken, som är i 15-årsåldern, den 12 juni 2025 slog en annan elev med knuten näve i ansiktet. Slaget orsakade smärta, svullnad, blåmärke och en näsfraktur.

Pojken ska ha agerat efter att den andra eleven upprepade gånger kastat en sandal mot honom och dragit den mot hans ansikte.

Pojken döms nu 35 timmars ungdomstjänst för misshandel och ska betala 16 600 kronor i skadestånd till skolkamraten.

En man i Norrtälje ska enligt åtalet ha trängt sig in på Rodensgymnasiet i Norrtälje och angripit en polis.

En man i 20-årsåldern ska obehörigen ha tagit sig in och stannat i en skolas lokaler i Norrtälje den 3 mars i år.

När polis försökte ingripa, angrep mannen en polis genom att slå denne upprepade gånger i ansiktet med knuten näve.

Han gjorde dessutom motstånd genom att kränga med armar och ben för att försvåra gripandet.

Mannen står nu åtalad för olaga intrång, våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

Svenska skolan har under de senaste decennierna genomgått fler reformer, utredningar och utvärderingar än de flesta kan hålla reda på. Varje ny rapport leder till en ny åtgärdsplan, varje ny åtgärdsplan leder till nya krav på dokumentation, och varje ny dokumentationskrav tar tid från det enda som faktiskt gör skillnad: läraren som undervisar och eleven som lär sig.

Lärarna är trötta. Inte på eleverna — på systemet. På möten som inte leder någonstans, på utvärderingar av utvärderingar och på känslan av att aldrig riktigt räcka till, oavsett hur mycket de anstränger sig. Det är en av de viktigaste förklaringarna till att det är svårt att rekrytera och behålla kompetenta lärare.

Vad skolan behöver är inte en ny reform. Det är resurser. Mer personal så att lärare kan ägna sig åt undervisning. Mindre klasser som ger utrymme för varje elev. Läromedel som håller måttet. Och tid — tid för lärare att planera, reflektera och faktiskt göra det de är utbildade för.

Mätning och uppföljning har sin plats. Men när systemet ägnar mer energi åt att mäta sig självt än åt att undervisa eleverna har vi tappat bort vad skolan är till för. Det är dags att lita på lärarna — och ge dem verktygen att lyckas.

Lärare och rektorer får nu möjlighet att lyfta fram årets främsta förebilder i kommunens skolor och förskolor.

Norrtälje kommun startar nu nomineringsarbetet inför Skolgalan 2026. Evenemanget, som arrangeras för andra gången, äger rum i maj nästa år.

Under kvällen ska elever, arbetslag och medarbetare uppmärksammas för insatser som stärkt trygghet, kreativitet och kunskapsutveckling i kommunens skolor under året.

Skolgalan beskrivs som ett tillfälle att synliggöra det dagliga arbete som ofta hamnar i skuggan av andra nyheter.

Enligt Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, bidrar galan till att bredda bilden av skolans verksamhet.

– Jag anser att det är viktigt att uppmärksamma skolpersonal och elever genom en gala eftersom det skapar stolthet, motivation och en stark känsla av gemenskap. I skolans vardag finns många insatser, stora som små, som ofta passerar obemärkta, säger han.

Priser delas ut i nio kategorier, bland annat årets trygghetspris, årets prestation och årets arbetslag. För Beronius är trygghetspriset särskilt centralt.

– Om jag ska lyfta fram en kategori som särskilt betydelsefull så är det Trygghetspriset. Trygghet är grunden för allt lärande och en förutsättning för att både elever och personal ska kunna utvecklas och trivas. Därför är det viktigt att uppmärksamma dem som bidrar till just den grund som hela vår skolframgång vilar på, säger han.

Alla kommunens skolor, såväl kommunala som fristående, kan delta i nomineringsarbetet. Syftet med galan är enligt kommunen att stärka skolans status och bidra till en positiv kultur i verksamheterna genom att lyfta fram goda exempel och inspirerande förebilder.

Barn- och skolnämnden föreslår att en ny resursskola etableras vid Wigulfskolan i Norrtälje.

Den föreslagna skolenheten ska ta emot omkring 80 elever från förskoleklass till årskurs 9, med inriktning på barn och unga som behöver omfattande särskilt stöd.

Enligt kommunen bygger satsningen på tidigare beslut och utredningar som visar att resursskolor ger ökad närvaro och förbättrad måluppfyllelse.

Resursskolan ska fungera som en egen skolenhet med hög personaltäthet, specialiserad kompetens och anpassade lärmiljöer.

Verksamheten föreslås starta till höstterminen 2026.

– Införandet av en resursskola är ett viktigt steg mot målet att Norrtälje kommun ska vara en kunskapskommun där alla barn får möjlighet att lyckas. Hög lärartäthet, små grupper och anpassade lärmiljöer ger eleverna trygghet och bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen, säger Robert Beronius (L), ordförande för barn- och skolnämnden.

Många av de elever som i dag går i resursklasser väntas få kortare resväg, samtidigt som kontinuiteten stärks genom att elever slipper byta skola i samband med högstadiet.

Wigulfskolans lokaler bedöms sedan tidigare vara lämpliga för ändamålet.

Beronius betonar att satsningen har ett tydligt kunskapsfokus.

– För att höja kunskapsresultaten i vår kommun behöver vi jobba mer med att höja närvaron – och forskning visar att resursskolor är särskilt bra på att få elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan, säger han.

Svanbergaskolan fyllde 30 år och firade årsdagen med både elevfest och kvällsmingel.

Fredagen den 7 november markerade tre decennier sedan Svanbergaskolan öppnade 1995. Enligt ett pressmeddelande firade eleverna dagen med extra lunch och fika, och fick därefter se ett framträdande av idol-Lucas, tidigare elev på skolan.

På kvällen samlades nuvarande och tidigare medarbetare för mingel, musik, tal och middag. En av dem var Ulla Olsson, som arbetade 15 år på skolan innan pensionen.

– Jag tyckte om att gå till jobbet, varje dag, säger hon. Vi hade en så fin stämning, både mellan kollegor och elever.

Läraren Johan Gustafsson, som nu gjort 23 år på skolan, delar bilden av en arbetsplats där många trivs länge. Den kollegiala atmosfären lyfts också av rektor Katarina Björk, som arbetat vid skolan i sju år.

– Här bryr vi oss om varandra, det är omtänksamt och kollegialt. Till och med jag, som är rektor, får frågan om hur jag mår och hur jag har det. Det känns fint, säger hon.

Valfrihet inom skola och vård är en fråga om respekt för individen — för föräldrarnas rätt att välja för sina barn och patienternas rätt att välja sin vårdgivare. Kommunala monopol gynnar inte brukarna, de gynnar byråkratin och de politiska beslutsfattarna.

Fristående skolor och privata vårdgivare skapar konkurrens. Konkurrens driver kvalitet. Det är ett samband vi accepterar som självklart på i princip alla andra marknader, men som plötsligt ifrågasätts när det handlar om välfärd. Varför?

Motargumenten handlar ofta om vinster. Men det relevanta är inte om det finns vinster, utan om kvaliteten är god och om skattemedlen används rätt. En friskola som levererar bra resultat och gör vinst är bättre för samhället än en kommunal skola med dåliga resultat som inte redovisar sina kostnader.

Att avveckla lagen om valfrihetssystem vore ett steg bakåt för liberala värderingar och för de medborgare som i dag nyttjar friheten att välja. Vi bör istället stärka uppföljning och transparens — inte avskaffa valfriheten.