Norrtälje kommun inför ett nytt hållbarhetsbidrag som ska stödja ideella föreningar i arbetet med miljö och klimat. Totalt avsätts 250 000 kronor per år till projekt som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål.

Syftet med hållbarhetsbidraget är att stärka lokala initiativ som genom konkreta projekt bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling i kommunen.

Bidraget kan sökas för tidsbegränsade projekt och åtgärder inom områden som klimat, kretslopp, biologisk mångfald, giftfri miljö och vatten.

Projekten ska ha en tydlig koppling till kommunens miljö- och klimatstrategi och bedöms bland annat utifrån klimatnytta, genomförbarhet samt hur resultaten sprids.

– Det här är ett sätt för mittenstyret att ge kraft åt lokala initiativ som gör verklig skillnad för klimat och miljö. Föreningslivet är en viktig drivkraft i omställningen, och med det här bidraget vill vi skapa bättre förutsättningar för fler att bidra till en hållbar utveckling av vår kommun, säger Milla Rydstrand (MP) ordförande i kommunens Hållbarhetsutskott i ett pressmeddelande.

Den totala bidragssumman uppgår till 250 000 kronor per år.

Det finns en politisk reflex att vänta på bredare konsensus innan stora beslut fattas. I de flesta frågor är det klokt. Klimatfrågan är ett undantag — och det undantaget är vetenskapligt motiverat, inte politiskt.

FN:s klimatpanel är tydlig: koldioxidutsläppen måste minska kraftigt och snabbt om vi ska ha en rimlig chans att begränsa uppvärmningen till nivåer som inte utlöser irreversibla förändringar i ekosystem och klimat. Det är inte en politisk position — det är fysik. Atmosfären väntar inte på att samtliga riksdagspartier ska enas om ett åtgärdspaket.

Den vanligaste invändningen mot ambitiös klimatpolitik är att det kostar för mycket och drabbar hushåll och företag. Det är en legitim oro som förtjänar seriösa svar — och det finns seriösa svar. En koldioxidskatt med återbäring till hushållen kan vara neutral för medelinkomsttagare. Investeringar i kollektivtrafik och förnybar energi skapar jobb och minskar beroendet av fossil energi.

Att vänta på konsensus i klimatfrågan är inte pragmatism. Det är att låta politikens tidshorisonter diktera villkoren för ett problem vars tidshorisonter är vetenskapliga. Det är ett val vi kommer att behöva försvara inför kommande generationer.

Sverigedemokraternas gruppledare i Norrtälje, Andrea Kronvall, står som nummer sex på partiets riksdagslista inför valet 2026. Placeringen innebär en realistisk chans att ta plats i riksdagen, men hon ser inte det nationella uppdraget som något som står i motsats till det lokala.

Hon beskriver uppdragen som sammanlänkade och pekar på att många avgörande beslut för Norrtäljeborna fattas på riksnivå.

– Jag ser det inte som två helt olika uppdrag, utan som ett sammanhållet ansvar. Många av de frågor som påverkar människors vardag i Norrtälje; trygghet, kriminalitet, skolan, socialtjänstens arbete och landsbygdens villkor, avgörs till stor del på nationell nivå, säger Kronvall.

Trygghetsfrågorna lyfter hon som sin tydligaste drivkraft, oavsett om arbetet sker lokalt eller framöver möjligen i riksdagen.

– Mitt politiska engagemang bottnar i att jag aldrig vill se att Norrtälje utvecklas åt samma håll som många andra kommuner där gängkriminalitet, skjutningar och rekrytering av “barnsoldater” blivit vardag. Det får inte ske här, och det är min utgångspunkt i allt annat jag gör, säger hon.

Samtidigt betonar hon att den lokala politiken fortsatt är central, oavsett om hon får ett nationellt uppdrag eller inte.

– Min personliga målsättning i Norrtälje är glasklar: det viktigaste för mig och för Sverigedemokraterna är att byta ut den nuvarande vänstermajoriteten mot ett styre som vilar på verklighetsbaserad sakpolitik och sunt förnuft, inte på ideologiska experiment och identitetspolitik.

Hur ser du på Sverigedemokraternas ställning i kommunen just nu?

– SD står starkt här därför att många invånare upplever att vi är det parti som tydligast prioriterar tryggheten, som vågar kalla en spade för en spade och som faktiskt finns ute i verkligheten och möter människor där de är, oavsett vilken fråga det gäller. Dessutom har vi fått rätt i en lång rad frågor, något som allt fler kommunbor lägger märke till.

Vilka förändringar tror du väljarna vill se inför nästa mandatperiod?

– Jag tror att väljarna vill se en mer handlingskraftig politik, inte fler visioner utan konkreta resultat. Jag tror att människor efterfrågar en tydligare och mer effektiv trygghetspolitik som både förebygger och stoppar gängrekrytering och kriminalitet överlag. Men också en politik som faktiskt förenklar deras vardag: mindre byråkrati, snabbare beslut och en kommun som fungerar. För landsbygden handlar det om något så grundläggande som att få likvärdig service, rimliga villkor för företagare och att infrastrukturen hänger med. Det är den riktning jag tror människor vill se, och det är den riktning jag vill driva, avslutar Kronvall.

Norrtälje kommun ställer sig bakom de kommuner som markerat mot regeringens arbete med frivillig återvandring. I ett brev till den nationella samordnaren avböjer kommunen ett möte om frågan, med hänvisning till behovet av fler, inte färre invånare.

Bakgrunden är att regeringen under sommaren tillsatte Teresa Zetterblad som nationell samordnare för att främja frivillig återvandring.

Samordnarens uppdrag är att stötta kommunerna i att informera om möjligheten att återvända till ursprungslandet samt samverka med andra aktörer.

Enligt regeringen ska uppdraget bidra till ökad återvandring och minskad belastning på välfärdssystemet.

I ett utskick till samtliga kommuner har samordnaren erbjudit möten för att diskutera hur arbetet med frivillig återvandring kan stärkas lokalt. Men allt fler kommuner väljer att tacka nej, däribland Jokkmokk, Östersund och Bergs kommun.

Nu ansluter sig även Norrtälje kommun.

”Vi tackar för frågan men avböjer ett sådant möte”, skriver kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk (S) i ett skriftligt svar till samordnaren.

Hon understryker att kommunen inte prioriterar ett arbete som syftar till att minska antalet invånare:

”Norrtälje kommun prioriterar inte ett arbete som syftar till att vi ska bli av med våra invånare. Tvärtom, vi behöver varje invånare och kommunens fulla fokus ligger därför på att alla ska trivas och känna trygghet här”, skriver hon.

Falk lyfter även kommunens demografiska utmaningar som ett skäl till att man vill behålla och attrahera fler invånare i arbetsför ålder.

”Norrtälje har en utmanande demografi med en hög andel äldre i befolkningen. Kommunen är därför positiv till att öka antalet invånare i arbetsför ålder. Ska vi klara vårt uppdrag framöver behöver fler arbeta inom välfärden, inte färre”

Hon betonar avslutningsvis att kommunens värdegrund – ”invånaren först, allas lika värde, höga förväntningar” – ligger till grund för beslutet:

”Det handlar ytterst om hur vi ser på varandra och hur vi behandlar varandra. I Norrtälje gör vi inte skillnad på våra invånare utifrån födelseland”

Regeringen har samtidigt föreslagit att det nuvarande återvandrarbidraget – som idag uppgår till 10 000 kronor för en vuxen och maximalt 40 000 för en familj – ska höjas. Enligt förslaget kan en vuxen i framtiden få upp till 350 000 kronor, medan en familj kan få upp till 600 000 kronor. Förändringen väntas träda i kraft den 1 januari 2026.

Även om kommunstyrelsen med Ulrika Falk i spetsen har tackat nej till förslaget från den nationella samordnaren, är det inte alla som håller med.

Sverigedemokraterna i Norrtälje ställer sig bakom regeringens linje i frågan.

”Sverigedemokraterna i Norrtälje står självklart bakom regeringens och SD:s inriktning inom migrationspolitiken. Sverige behöver ett tydligt systemskifte för att långsiktigt värna tryggheten, sammanhållningen och välfärden”, skriver gruppledaren Andrea Kronvall (SD) i ett sms till Allt Om Norrtälje.

Hon menar att det finns människor som vill återvända men som saknar stödet som krävs.

”Det finns människor som själva uttrycker att de vill återvända till sina ursprungsländer, men som i dag saknar den information och det stöd som behövs för att kunna göra det på ett tryggt och ordnat sätt.”

Andrea Kronvall ser också en risk i att kommuner väljer bort dialogen med staten:

”När en kommun medvetet ställer sig utanför dialogen med regeringen kan man knappast räkna med att staten lyssnar i andra viktiga frågor heller. Detta visar att den ansvariga politiska ledningen inte är beredd att ta ansvar för vare sig landet eller sin egen kommun.”

Förtroendetid, missförstånd eller särskild överenskommelse? Den oklara frånvaron för en av kommunens toppchefer i somras har lett till skarpa reaktioner från oppositionen, som nu kräver en extern granskning av ärendet.

Barn- och utbildningsdirektören Jenny Nordström var frånvarande från sin tjänst i sju och en halv vecka sommaren 2025, men hade endast tre veckor beviljad semester.

Under hela perioden erhöll hon full lön, inklusive ett tillägg på drygt 33 000 kronor för uppdraget som tillförordnad kommundirektör.

Någon skriftlig överenskommelse om ledigheten fanns dock inte.

Ledigheten ska ha varit en muntlig överenskommelse mellan Nordström och kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk (S).

Ulrika Falk förklarar i ett mejl till Allt Om Norrtälje att situationen uppstod på grund av av ett pågående byte av kommunens lönesystem.

“Lösningen blev att hantera attest genom utdrag av månadsblad vilket tyvärr har försvårat kontrollen och överblicken. Givetvis tar jag fullt ansvar för att det skett och jag är tacksam för att det har löst sig och ordnats upp så snabbt som det gjorts.”

Hur säkerställer ni att liknande missförstånd inte uppstår framöver när det gäller högt uppsatta tjänstepersoners arbetstid och frånvaro?

"Den tillfälliga lösningen som gav upphov till situationen är inte längre i bruk och jag har nu tillgång till det nya lönesystemet", skriver hon.

Hanteringen kring ledigheten har väckt skarp kritik från oppositionen. Såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna kräver att en extern och oberoende utredning tillsätts.

“Utifrån de handlingar jag tagit del av är det svårt att se att den uppkomna situationen enbart handlar om missförstånd eller bristande rutiner. Eftersom ärendet berör kommunens högsta befattningshavare är det avgörande att utredningen får ett tydligt hygienavstånd till den kommunala organisationen.” skriver Staffan Tjörnhammar (M) i ett sms till Allt om Norrtälje.

Falk å sin sida menar att oppositionen redan har tillgång till alla uppgifter kring ärendet och att en extern utredning kostar pengar, men att man är beredda att vara tillmötesgående.

"Vi är beredda att tillmötesgå det önskemålet och utreda hur denna process sett ut i Norrtälje även tidigare. Detta ärende är dock utrett och det som var felaktigt är återställt. Vi har ändrat rutinerna för att förhindra att något liknande ska hända i framtiden", skriver hon.

Såväl Tjörnhammar som Kronvall är dock kritiska till att det hela ska utredas internt.

“Det är varken rimligt eller trovärdigt att kommunens egna tjänstepersoner utreder sina överordnade. En oberoende extern granskning är därför nödvändig, både för att säkerställa saklighet och för att värna allmänhetens förtroende.”

Andrea Kronvall (SD) riktar också skarp kritik mot hanteringen:

“När någon på kommunens högsta nivå får flera veckor av ledighet med full lön + extra tillägg måste det granskas ordentligt. Man ska inte få extra förmåner ju högre upp man sitter, därför behöver detta redas ut.”

Barn- och utbildningsdirektören Jenny Nordström var frånvarande från sitt arbete i drygt sju veckor under sommaren, men hade endast tre veckor beviljad semester. Resten av tiden var hon registrerad som frånvarande med full lön, utan att det finns någon skriftlig överenskommelse om ledigheten, vilket webbtidningen Riks var först med att rapportera.

Barn- och utbildningsdirektören i Norrtälje kommun, Jenny Nordström, var frånvarande från sin tjänst i drygt sju veckor under sommaren 2025, närmare bestämt från och med 18 juni till och med 17 augusti.

Enligt uppgifter hade hon formellt semester endast i tre av dessa veckor.

Under resterande period var hon registrerad som frånvarande med full lön – 102 100 kronor i grundlön samt ett tillägg på 33 044 kronor för uppdraget som tillförordnad kommundirektör.

Det finns dokumentation som visar vilka tjänstemän som ersatte Nordström under hennes frånvaro.

Någon skriftlig överenskommelse om ledigheten i sig finns dock inte tillgänglig i kommunens ärendehanteringssystem.

Kommunens löneservice uppger till Norrtelje Tidning att frånvaron beslutades genom muntlig överenskommelse mellan barn- och utbildningsdirektören och kommunstyrelsens ordförande, Ulrika Falk (S).

Det framgår också att arbetsgivaren i efterhand justerat uppgifterna i personalsystemet.

Under den aktuella perioden var Jenny Nordström utöver sitt ordinarie uppdrag också tillförordnad kommundirektör.

Trots detta saknas dokumenterad tjänstgöring för mer än halva sommaren.

Allt Om Norrtälje har sökt såväl Ulrika Falk som Jenny Nordström för kommentarer om situationen. Falk utan framgång och Nordström hänvisar i sin tur till sin chef Rickard Sundbom, men han har ännu inte besvarat några frågor från Allt Om Norrtälje.

Falk har berättat till NT att det rådde ett missförstånd avseende hur mycket sparad semester Jenny hade, samt att uppgifterna är korrigerade i efterhand.

Fyra av Norrtäljes toppolitiker har skrivit under ett förtroendeavtal för att stärka företagsklimatet i kommunen. Det skedde i samband med att Företagarna Roslagen bjöd kommunledningen på en symbolisk tårta: årets ”näringsrikaste tårta”, som illustrerade att småföretagen står för 31 procent av kommunens skatteintäkter.

Bakgrunden är den nya kommunrapporten Företagarfakta som Företagarna tagit fram. Den visar tydligt att Norrtälje är en småföretagarkommun – 94,2% av företagen har färre än 5 anställda, och det är hos  småföretagen där de flesta nya jobben skapas.

I avtalet förbinder sig politikerna att värna företagsklimatet, minska regelbördan och säkerställa god service från kommunen.

Per Lodenius (C), kommunalråd och tidigare riksdagsledamot, menar att det är avgörande att politiken anpassas efter företagen och att dialogen med näringslivet blir konkret.

– Vi måste ha i åtanke att företagarna i vår kommun inte är en homogen grupp. Olika företagare och branscher har olika utmaningar och med det också olika behov. Men att göra vardagen så enkel som möjligt för våra företagare att driva sin verksamhet, är en viktig aspekt, säger han.

Från Socialdemokraterna är budskapet att företagandets villkor är en del av det bredare samhällsuppdraget.

– Om vi tittar på Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet från 2025 så ligger Norrtälje kommun relativt bra till, relativt till övriga Sverige, på de flesta punkter. Sen tänker inte vi vara nöjda med det. Vi är en stark företagarkommun där en mycket större andel av befolkningen är just företagare jämfört med övriga Sverige, säger Emil Svedberg, politisk sekreterare (S).

Hur säkerställer ni att det inte bara blir fina ord, utan faktisk förbättring i vardagen för företagare i kommunen?

– Frågan är ständigt med i vårt arbete – hur blir detta verklighet och inte bara en skrivbordsprodukt? Vårt enda mål är att säkerställa en bättre morgondag för alla kommuninvånare och då är det handling, inte bara ord, som gäller.

Alexander Hall, ordförande för Företagarna Roslagen, menar att avtalet är ett viktigt steg framåt.

– Småföretagen är Norrtäljes största arbetsgivare och skatteinbetalare vilket i sin tur betyder att småföretagen är Norrtäljes största välfärdsskapare. Att våra lokala politiker nu skriver under avtalet är ett viktigt steg för att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt och företagande i kommunen, säger han i ett pressmeddelande.

* Alexander Hall är förutom ordförande för Företagarna Roslagen delägare i Roslagen Media Group, som driver Allt Om Norrtälje.

En politisk debattdag på Rodengymnasiet har väckt starka reaktioner efter att Liberala ungdomsförbundet (LUF) delat ut kampanjmaterial som förespråkar avkriminalisering av cannabis.

Det var under en debattdag på Rodengymnasiet förra veckan som LUF delade ut kampanjmaterial som förespråkar avkriminalisering av cannabis. Händelsen har lett till stark kritik från flera lokalpolitiker.

“Det är bra att skolan bjuder in partierna. Men när ungdomsförbund sprider drogliberalt material måste partierna själva visa fingertoppskänsla. Jag ställde efter öppen fråga, om det verkligen var en viktig fråga för Liberalerna och LUF att torgföra på en gymnasieskola? Märkligt fokus kan jag tycka från Liberalerna som annars vill framställa sig som ett seriöst “skolparti”, skriver Dennis Ekström (SD), ordförande, i ett SMS till Allt Om Norrtälje.

LUF:s kampanj innehöll bland annat klistermärken med cannabisreferenser. I en efterföljande diskussion i Facebook-gruppen “Politik i Norrtälje kommun” beskrev Ekström materialet som “drogliberal propaganda” och ifrågasatte också hur detta rimmar med skolans drogpolicy och att Liberalerna bör ställas ansvariga för detta.

Även representanter för Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har uttryckt kritik mot händelsen.

Robert Beronius, ordförande i barn- och skolnämnden och gruppledare för Liberalerna, menar å andra sidan att LUF är en fristående organisation och att partiet självt står bakom en restriktiv narkotikapolitik.

“Vår trovärdighet i skolfrågorna bygger inte på andras kampanjer, utan på vår egen politik och på de beslut vi fattar”, skriver Beronius i ett mail till Allt Om Norrtälje.

Ekström ifrågasätter dock det när moderpartiet och ungdomsförbundet står sida vid sida under den här typen av skolaktiviteter.

”L och LUF delade ju bord, tror det är väldigt svårt för mottagaren/eleven att se någon större skillnad då. Men jag är inte särskilt förvånad att de ens inte kan komma överens inom samma “partifamilj”. Bara att stå vid samma bord så signalerar det ändå en acceptans”, skriver han.

Ekström ser händelsen som både en trygghets- och värderingsfråga.

”Framför allt handlar det om skolans trygghet och ordningsregler. Men ja det är också ett värderingsval, vill man normalisera droger bland gymnasieelever eller inte”

Robert Beronius försvarar dock ungdomsförbundets rätt att uttrycka sina åsikter. Han menar att det är fullt möjligt att föra en politisk debatt om legaliseringsfrågor utan att det strider mot skolans drogpolicy.

“Det är stor skillnad på att föra en politisk debatt om lagstiftning och att uppmuntra unga till att använda droger. LUF förespråkar inte bruk av cannabis - de vill avkriminalisera för att minska rädslan för att söka hjälp och att strypa tillförseln av pengar till kriminella gäng.

Rodengymnasiets rektor Marie Stoltz menar att det är viktigt att eleverna på skolan får möta folkvalda politiker och att anordna en debatt med representanter för de partier som ingår i kommunfullmäktige.

“Vi kan och ska inte på förhand granska vad politiker uttrycker för åsikter, däremot följer vi självklart upp vad som sagts under debatten i vår undervisning”, skriver hon i ett mail till Allt Om Norrtälje.

Allt Om Norrtälje har även sökt Martin Norrby, förbundssekreterare för LUF, för en kommentar. Han har i skrivande stund inte återkommit.

Det är dags att sluta tala om bostadsbristen som om den vore ett naturfenomen, ett resultat av opåverkbara krafter som befolkningstillväxt och urbanisering. Bostadsbristen är ett politiskt val. Det är konsekvensen av decenniers beslut om att inte bygga, av stoppade projekt i kommuner med NIMBY-opinion och av ett regelverk som gör det både dyrt och tidskrävande att faktiskt uppföra bostäder.

I dag väntar hundratusentals människor på en hyresrätt i storstäderna. Unga lämnar städerna för att de inte har råd att bo kvar. Företag kan inte rekrytera för att anställda inte hittar bostad. Det är inte ett abstrakt samhällsproblem — det är konkreta liv som påverkas varje dag.

Lösningen kräver politisk vilja på flera nivåer. Staten behöver förenkla plan- och bygglagen så att bygglov inte tar år att behandla. Kommunerna behöver se bortom den lokala NIMBY-opinionen och faktiskt ta ansvar för sin del av bostadsförsörjningen. Och vi behöver en ärlig diskussion om hyresreglering — ett system som skyddar dem som redan har kontrakt på bekostnad av dem som letar.

Att bygga mer, enklare och snabbare är inte höger eller vänster. Det är praktisk politik som gagnar alla — utom dem som redan äger och som tjänar på att utbudet är begränsat. Det är dags att fråga sig vem bostadspolitiken egentligen är designad för.

Trygghet och säkerhet på kommunens skolor är huvudfrågan när barn- och skolnämnden i Norrtälje samlas den 29 september.

Efter skolskjutningen i Örebro tidigare i år har flera nya åtgärder införts för att skapa en säkrare miljö för barn, elever och personal i Norrtälje kommun.

Åtgärderna omfattar såväl förebyggande som förhindrande insatser. Det handlar bland annat om arbete mot mobbning och kränkande behandling, regelbundna skyddsronder och utbildning samt övningar för att höja beredskapen vid hot eller allvarliga våldssituationer.

Även nya rutiner införs för att försvåra för obehöriga att ta sig in på skolor, exempelvis genom passersystem, tillträdesbegränsningar och tydligare besöksrutiner.

Sedan den 1 juli är det dessutom krav på att alla förskolor och skolor ska ha en beredskapsplan och bedriva ett löpande beredskapsarbete. Syftet är att verksamheterna ska vara förberedda och kunna agera snabbt vid allvarliga händelser.

– Skolskjutningen i Örebro har skakat oss alla och påmint oss om hur viktigt det är att våra skolor är säkra platser för elever och personal. Norrtälje kommun har sedan länge arbetat för att stärka tryggheten i skolorna, men efter den tragiska händelsen känner vi ett ännu större behov av att vidta ytterligare åtgärder för att skydda våra barn och unga, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Hur säkerställer ni att skolor och förskolor följer rutinerna och beredskapsplanerna?

– Att skolor och förskolor följer gällande rutiner och beredskapsplaner är en viktig del av både vår internkontroll och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi säkerställer alltså detta genom regelbunden uppföljning och kontroll.