Uffe Helsing från Norrtälje har utvecklat en ny säkerhetsprodukt som ska hjälpa skolor och arbetsplatser att snabbt och enkelt kunna barrikadera sig vid hotfulla situationer.

Det är mångsysslaren Uffe Helsing, känd i Norrtälje bland annat för sitt 20-åriga engagemang för Norrtälje MMA. Tidigare har han också varit föreläsare om antimobbning och narkotikaprevention i Norrtäljes skolor. Han har även en bakgrund som polis och arbetar sedan sju år tillbaka som säkerhetsexpert, där han utbildar skolor och behandlingshem i hur man hanterar hot, våld och pågående dödligt våld, så kallade PDV-situationer.

Nu har han utvecklat en säkerhetsprodukt som ska hjälpa skolor ytterligare att kunna inrymma lokaler vid hot och våld på ett säkert och effektivt sätt.

– Jag märkt att det inte finns någon som helst kunskap bland personal och elever om hur man snabbt och effektivt kan barrikadera ett klassrum. De har aldrig övat och har ingen kunskap eller fungerande metod för snabb och effektiv inrymning, säger han.

Uffe berättar att han ser att man ofta försöker stapla stolar och bänkar, men att det inte är en säker metod för inrymning.

Helsings lösning på problemet heter “Barrakuffe” och är en flyttbar dosa som fästs på dörrhandtaget och som förhindrar att dörren kan öppnas utifrån.

Han började tillverka en första prototyp hemma i sitt garage och tog därefter kontakt med Håtö snickeri i Norrtälje, som nu tillverkar dosan.

– Jag har funderat på en lösning i flera år och har under sista året arbetat på prototyper för barrikaderingsdosan. Men efter Örebro blev det mer aktuellt än någonsin och Sverige fick upp ögonen av vikten att kunna utrymma och inrymma på ett säkert och effektivt sätt, säger han.

Ser du någon risk med att produkten istället kan komma att användas av exempelvis gärningspersoner?

– Det finns alltid en risk att fel personer använder verktyg som brandsläckare, brandstegar och så vidare men det får man ju lösa genom säkerhetsrutiner på skolorna.

Produkten har redan testats på fyra skolor, där reaktionerna från skolpersonal enligt Uffe Helsing har varit genomgående positiva.

– Skolor och skolpersonal måste ta det här på allvar och se över vad man har för låsmöjlighet på sina dörrar och vilka utbildningar man erbjuder sin personal.

Uffe berättar att många skolor dessutom har dörrar vars låskolvar tillåter att man öppnar med enbart en nyckel, utan att behöva trycka ned handtaget.

– Det är bara en tidsfråga tills att en gärningsperson vid en skolattack får tag på någon av lärarnas nycklar och sedan går från klassrum till klassrum och låser upp dörrarna och attackerar de som är gömda där inne. En låst dörr är ingen garanti för skydd vid en skolattack.

Vad är drivkraften för dig?

– Kan jag bidra till ett bättre samhälle genom min produkt, så gör jag gärna det. För mig handlar det om säkerheten på Sveriges skolor och inte om att tjäna pengar, avslutar han.

Efter skolskjutningen i Örebro har frågan om säkerheten i Norrtäljes skolmiljöer återigen hamnat i fokus. Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden svarar på frågor.

Hur har skolskjutningen i Örebro påverkat säkerhetsdiskussionen i Norrtälje kommuns skolor? 

— Vi arbetar kontinuerligt med omvärldsbevakning för att se vad vi kan lära av andra. Än så länge vet vi för lite om det som hänt i Örebro för att kunna dra några lärdomar, men vi kommer följa frågan noga, säger Robert Beronius.

Norrtälje kommun antog 2019 en plan mot pågående dödligt våld (PDV) och genomförde en större utbildningsinsats för såväl kommunala som fristående skolor.

— Det skedde efter den uppmärksammade skjutningen i Florida år 2018, då 17 personer dödades och många fler skadades, säger Beronius.

Säkerhetsrutinerna ses över årligen och kommunen planerar att införa e-utbildningar för att säkerställa att alla anställda kan ta del av den senaste informationen.

— Vi arbetar brett med trygghetsfrågor. Att man känner sig trygg på skolan är en grundförutsättning för att kunna ta till sig undervisning, men rätten till trygghet är också en grundläggande frihetsfråga. Det handlar därför om allt från att motverka kränkningar till självmord och fysisk trygghet, säger Beronius.

En viktig del av trygghetsarbetet är samarbetet mellan kommunen, polisen och andra myndigheter. Kommunen har ett nära samarbete med polisen där avstämningar sker veckovis, och inom det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) pågår en kontinuerlig dialog om barn och ungas trygghet.

— Det finns ingen annan fråga som är lika viktig för oss i Mittenstyret som just trygghetsfrågan. I det läget vi befinner oss utesluter vi inga åtgärder på förhand. Med andra ord kan man förvänta sig fler förslag och svar på medborgares trygghetsfrågor den närmaste tiden, avslutar Beronius.

I skuggan av den tragiska skolskjutningen i Finland, där en pojke miste livet och två flickor skadades allvarligt, menar Norrtälje kommun att man redan tagit fasta på vikten av beredskapen och säkerheten i sina skolor. Skjutningen, som skedde i Vanda utanför Helsingfors, har skapat en våg av chock och sorg, även i Sverige.

Förvaltningsdirektören för barn- och utbildningskontoret i Norrtälje kommun, Jenny Nordström beskriver hur kommunen arbetar med att förebygga och förbereda sig för liknande händelser.

- Norrtälje kommun och barn- och utbildningskontoret arbetar ständigt med att förbättra vår beredskap för att möta en rad olika risker, däribland allvarliga våldshandlingar i skolan.

Kommunen har anammat en proaktiv inställning genom att utbilda skolpersonal om hur de ska agera i händelse av pågående dödligt våld (PDV). Denna utbildning grundas i riktlinjer från både regeringens och MSB:s rapporter om hur skolor kan arbeta med dessa frågor. Jenny är dock försiktig med att gå in på detaljer om de specifika säkerhetsåtgärderna.

- De specifika åtgärder som vidtas är vi av naturliga skäl försiktiga med att specificera eftersom den kunskapen kan användas av en gärningsperson.

Däremot understryker Jenny Nordström vikten av att arbeta med elevers och lärares psykiska välbefinnande och trygghet.

- Barns och elevers psykiska mående, trygghet och sociala tillvaro är en central del i arbetet med att förebygga den här typen av händelser. Skolan har en viktig roll i det arbetet, inte bara för att motverka våldshandlingar, utan för att skapa goda förutsättningar för kommande generationer.

Reaktionerna från skolans personal och elever på händelserna i Finland har varit begränsade på grund av påsklovet.

- Eftersom den tragiska händelsen i Finland inträffade under vårt påsklov så finns det få elever i verksamheten. Därför har jag ingen samlad bild av de samtal om detta som jag ändå tror uppstått.