Efter tre raka brons lyckades Alva Lindefors, 22 nå hela vägen till toppen. På Junior-SM i styrkelyft tog hon hem guldet i 84-kilosklassen. Nu hoppas hon att fler unga kvinnor ska våga ta plats i sporten.

Alva är född på Blidö och uppvuxen i Norrtälje. Sedan ett år tillbaka bor hon i Örebro, där hon studerar till kriminolog och tränar styrkelyft på elitnivå.

Förra helgen stod hon högst upp på prispallen på Junior-SM, med en total vikt på 427,5 kilo: 160 kg i knäböj, 95 kg i bänkpress och 172,5 kg i marklyft.

– Det var väldigt efterlängtat. Det här var mitt fjärde SM och jag har tidigare tagit tre brons, så det känns otroligt skönt att få klättra upp på pallen, säger hon.

Styrkelyft är en kraftsport som består av tre moment: knäböj, bänkpress och marklyft. I tävlingar får man tre försök i varje gren, och den sammanlagda vikten avgör slutresultatet.

Alva började träna styrkelyft 2020, men hade dessförinnan hållit på med både ridsport och crossfitliknande träning. Fyra pass i veckan är idag en självklar del av vardagen.

– Jag baserar alla träningspass på de tre tävlingslyften. Varje pass tar mig mellan två och tre timmar, säger hon.

Vad tror du att anledningen var till att du lyckades så bra i år?

– Jag är inte lika nervös längre och har ett bättre fokus. Man lär sig av sina misstag. Efter några tävlingar vet man vad man behöver lägga krutet på och vad man behöver förbättra.

En viktig nyckel till utvecklingen har varit hennes tränare, Annika Zelander, tidigare VM-guldmedaljör i bänkpress och landslagslyftare.

– Hon har varit helt avgörande för min framgång och jag har också hjälp av två dietister. Man ska inte underskatta hur mycket, och hur bra, mat man behöver för att kunna prestera och få resultat, säger Alva.

Alva tävlar i 84-kilosklassen, vilket är den högsta klassen där det heller inte finns någon begränsning på maxvikt hos deltagarna.

Vad tror du är framgångsreceptet för dig?

– Jag har inte någon genetisk fördel. I styrkelyft är det ofta en fördel att vara kort, och det är jag inte. Men min styrka är att jag fortsätter nöta på. Det finns inga genvägar.

Framöver hoppas hon ta steget vidare till internationella tävlingar.

– Visionen är att tävla internationellt, men det är en lång väg dit. Det är jättehård konkurrens och min viktklass är tuff. Mitt kortsiktiga mål är dock att kvala in till senior-SM nästa år och såklart hoppas jag på att jag, med min resa, kan inspirera andra tjejer och kvinnor att våga testa sporten, avslutar hon.

Efter den tragiska skolskjutningen i Örebro på tisdagen har Campus Roslagen vidtagit åtgärder för att se över sina säkerhetsrutiner.

Dagen efter masskjutningen i Örebro var det en chockad personalgrupp på Campus Roslagen som träffades för att se över sina säkerhetsrutiner.

Hur har reaktionerna varit bland personalstyrkan och studenterna?

– De som vi har pratat med tycker att det som har hänt är obehagligt. Vi har gått igenom våra säkerhetsrutiner med personalstyrkan, säger Frida Karlsson Bladlund, vd för Campus Roslagen.

Vad har ni för säkerhetsrutiner i dag?

– Det huset vi sitter i och där utbildningar förekommer har lås på alla dörrar, så att man kan låsa in sig. Det finns även slussar in till varje flygel som också går att låsa, säger hon.

Trots befintliga rutiner ser man nu alltså över om ytterligare åtgärder kan behövas. En av de åtgärder som planeras är att öka informationen och kommunikationen.

– Vi kommer att tydligare informera våra hyresgäster och studenter avseende de rutiner vi har. Det är hemskt att ens behöva tänka i de här banorna, men det är viktigt för oss att Campus Roslagen ska vara en trygg plats att vara på, avslutar Frida Karlsson Bladlund.

Efter skolskjutningen i Örebro har frågan om säkerheten i Norrtäljes skolmiljöer återigen hamnat i fokus. Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden svarar på frågor.

Hur har skolskjutningen i Örebro påverkat säkerhetsdiskussionen i Norrtälje kommuns skolor? 

— Vi arbetar kontinuerligt med omvärldsbevakning för att se vad vi kan lära av andra. Än så länge vet vi för lite om det som hänt i Örebro för att kunna dra några lärdomar, men vi kommer följa frågan noga, säger Robert Beronius.

Norrtälje kommun antog 2019 en plan mot pågående dödligt våld (PDV) och genomförde en större utbildningsinsats för såväl kommunala som fristående skolor.

— Det skedde efter den uppmärksammade skjutningen i Florida år 2018, då 17 personer dödades och många fler skadades, säger Beronius.

Säkerhetsrutinerna ses över årligen och kommunen planerar att införa e-utbildningar för att säkerställa att alla anställda kan ta del av den senaste informationen.

— Vi arbetar brett med trygghetsfrågor. Att man känner sig trygg på skolan är en grundförutsättning för att kunna ta till sig undervisning, men rätten till trygghet är också en grundläggande frihetsfråga. Det handlar därför om allt från att motverka kränkningar till självmord och fysisk trygghet, säger Beronius.

En viktig del av trygghetsarbetet är samarbetet mellan kommunen, polisen och andra myndigheter. Kommunen har ett nära samarbete med polisen där avstämningar sker veckovis, och inom det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) pågår en kontinuerlig dialog om barn och ungas trygghet.

— Det finns ingen annan fråga som är lika viktig för oss i Mittenstyret som just trygghetsfrågan. I det läget vi befinner oss utesluter vi inga åtgärder på förhand. Med andra ord kan man förvänta sig fler förslag och svar på medborgares trygghetsfrågor den närmaste tiden, avslutar Beronius.