Svenska skolan har under de senaste decennierna genomgått fler reformer, utredningar och utvärderingar än de flesta kan hålla reda på. Varje ny rapport leder till en ny åtgärdsplan, varje ny åtgärdsplan leder till nya krav på dokumentation, och varje ny dokumentationskrav tar tid från det enda som faktiskt gör skillnad: läraren som undervisar och eleven som lär sig.

Lärarna är trötta. Inte på eleverna — på systemet. På möten som inte leder någonstans, på utvärderingar av utvärderingar och på känslan av att aldrig riktigt räcka till, oavsett hur mycket de anstränger sig. Det är en av de viktigaste förklaringarna till att det är svårt att rekrytera och behålla kompetenta lärare.

Vad skolan behöver är inte en ny reform. Det är resurser. Mer personal så att lärare kan ägna sig åt undervisning. Mindre klasser som ger utrymme för varje elev. Läromedel som håller måttet. Och tid — tid för lärare att planera, reflektera och faktiskt göra det de är utbildade för.

Mätning och uppföljning har sin plats. Men när systemet ägnar mer energi åt att mäta sig självt än åt att undervisa eleverna har vi tappat bort vad skolan är till för. Det är dags att lita på lärarna — och ge dem verktygen att lyckas.

Lärare ska undervisa. Det är deras uppdrag, deras kompetens och det som samhället betalar dem för. Men allt för ofta tvingas lärare i stället agera socialarbetare, konfliktmäklare, föräldrastöd och psykologer — roller för vilka de varken är utbildade eller borde vara ansvariga.

Disciplin i klassrummet är inte auktoritärt. Det är en förutsättning för inlärning, för respekt och för att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. En elev som stör andra elevers möjlighet att lära sig utövar makt på bekostnad av övriga — och det är inte en rättighet som ska skyddas.

Vi behöver stärka lärarnas befogenheter att upprätthålla ordning. Vi behöver tydliga konsekvenser för beteenden som stör undervisningen. Och vi behöver se allvarligt på återinförandet av ordningsbetyg — inte som ett straff utan som ett erkännande av att uppförande i skolan faktiskt spelar roll.

Läraryrkets status återupprättas inte med ord och kampanjer. Det återupprättas när lärare faktiskt ges verktygen att göra sitt jobb.

I maj är det premiär för Norrtälje kommuns nya satsning – Skolgalan 2025. Syftet är att uppmärksamma elever, pedagoger och arbetslag som gjort särskilt goda insatser i skolans värld.

Det är fredagen den 23 maj som galan hålls på restaurang Culinar vid Campus Roslagen, och alla nominerade är inbjudna till en kväll med middag, uppträdanden och prisutdelning.

Totalt delas det ut priser i åtta kategorier – från kunskapsutveckling och trygghet till kulturella insatser och innovation.

– Genom att införa en skolgala vill vi uppmärksamma allt bra som görs på våra skolor. Genom att lyfta fram goda exempel är förhoppningen också att skolor ska kunna lära sig av varandra. Ytterst är syftet med galan att stärka Norrtälje kommun som en attraktiv skolkommun, säger Robert Beronius (L), ordförande för barn- och skolnämnden.

Galan riktar sig till både kommunala och fristående skolor, och målgruppen är elever från årskurs 6 till och med gymnasiet.

– Kategorierna är utvalda för att uppmuntra och uppmärksamma det vi vill att skolan fokuserar på. Det handlar bland annat om studiero och trygghet, kunskapsutveckling och entreprenörskap. Vi har också ett pris som heter "Årets prestation", som är lite friare att fördela, säger Robert Beronius.

Bland priserna finns bland annat Årets kamrat, Årets lärare/pedagog och det nya Trygghetspriset.

Beronius hoppas att galan på sikt kan få positiv påverkan både på elevernas motivation och synen på skolan i stort:

– Kan det fungera som en morot för att vilja höja kunskapsresultaten är det förstås positivt, men det är inte det huvudsakliga syftet, avslutar han.

En ung man från Hallstavik har blivit dömd till böter för att ha tagit en lärares bankkort och köpt cigarretter.

Det var i oktober förra året som en pedagog vid en Hallstavik-skola upptäckte att hens bankkort hade försvunnit, i samband med en lektion. Kort efteråt noterade hen att flera obehöriga transaktioner hade skett under tiden för när hen hade haft undervisning, inklusive ett inköp av tobaksvaror för ett belopp av 180 kronor.

Den nu dömde 19-årige eleven förmedlade under rättegången att han blivit kontaktad av en yngre vän på lunchrasten, som bad honom köpa cigaretter. Det var först efter transaktionen som han fick reda på att kreditkortet faktiskt hade stulits från en skolpersonal. Han försäkrade att han aldrig skulle ha genomfört köpet om han kände till kortets ursprung.

Den unga mannen har nu blivit dömd att betala 1 500 kronor för mindre bedrägeri och ytterligare 180 kronor i ersättning till pedagogen.