Det är 20 år sedan Tiohundra och den så kallade Norrtäljemodellen bildades.
– Att Tiohundra nu fyller 20 år är verkligen värt att fira, säger Tiohundras vd Towa Jexmark.

Tiohundra bildades 2006 efter flera år av politiska diskussioner om framtiden för Norrtälje sjukhus. Ursprungligen fanns planer på att göra sjukhuset till ett närsjukhus, vilket väckte omfattande protester lokalt.

Efter en votering i dåvarande landstingsfullmäktige i november 2003 enades majoriteten om ett förslag där akutsjukhuset blev kvar, men med ekonomiska sparkrav.

Beslutet banade väg för en ny form av samverkan mellan landstingsdriven (numera regional) sjukvård och kommunal omsorg.

Uppdraget att utreda möjligheterna till fördjupat samarbete gavs till kommundirektören och biträdande landstingsdirektören, då Göran Stiernstedt, som i dag är ordförande i Tiohundra AB:s styrelse.

Våren 2005 fattades beslut om en gemensam nämnd och ett gemensamt ägt aktiebolag, och den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2006.

Tio år senare permanentades modellen, som fortfarande är unik i sitt slag.

– Att Tiohundra nu fyller 20 år är verkligen värt att fira. Varje dag gör våra medarbetare viktiga, rentav livsavgörande, insatser för Norrtälje kommuns invånare – och så mycket fint har åstadkommits under de här två decennierna, säger Tiohundras vd Towa Jexmark i ett pressmeddelande.

Personal vid Rosenlundsgårdens äldreboende i Bergshamra JO-anmäler Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) samt vårdbolaget Tiohundra. Anmälan rör hanteringen av beslutet att avveckla Rosenlundsgården som särskilt boende och i stället omvandla det till ett trygghetsboende.

Enligt anmälan informerades personalen i september om att en omställning av boendet planerades och att man fick besked om att det rörde sig om ett förslag.

Men så tidigt som i april i år beslutade KSON att ta fram en plan för omställning av Rosenlundsgården till ett ej biståndsbedömt trygghetsboende, vilket enligt personalen inneburit att möjligheten till insyn och påverkan varit begränsad.

I JO-anmälan riktas kritik mot att boende och anhöriga inte informerades förrän flera månader senare, trots att planeringen enligt uppgift redan var i gång.

Anmälaren uttrycker även oro för konsekvenserna för boende med demenssjukdom, samt ifrågasätter om det finns tillräckligt med likvärdiga platser i kommunen.

Allt om Norrtälje har varit i kontakt med Hanna Stymne Bratt, ordförande för KSON, gällande ärendet, men hon har ännu inte tagit del av anmälan.

“KSON har i nuläget inte tagit del av den JO-anmälan som du hänvisar till, eftersom den inte har inkommit till förvaltningens registrator. Vi kan därför inte kommentera innehållet i anmälan.”, skriver Stymne Bratt i ett mejl.

Anmälan riktar kritik mot att både personal, boende och anhöriga informerades sent i processen. Anser du att KSON har levt upp till kraven på transparens och delaktighet i det här ärendet?

“Övergripande kan vi beskriva hur KSON arbetar. KSON är en egen myndighet som styrs av en politisk direktion. Ärenden bereds enligt fastställda processer och beslut fattas av direktionen. Handlingar inför direktionens sammanträden publiceras öppet på vår webbplats i god tid före möten, och beslut offentliggörs efter sammanträde. Handlingarna är därmed offentliga och tillgängliga”, skriver hon.

Finns det något du i efterhand anser borde ha hanterats annorlunda?

“KSON arbetar utifrån invånarnas behov och med de boendes trygghet i fokus. I det här ärendet innebär det att information och dialog sker i takt med den beslutade processen, där nästa steg är arbetet med en genomförandeplan som ska säkerställa att en eventuell omställning kan genomföras ansvarsfullt och väl förberett för de boende. När KSON tar del av JO-anmälan kommer den att hanteras i enlighet med gällande ordning.”

Rosenlundsgården, som drivs av Tiohundra AB, har i dag 13 platser.

Omställningen planeras vara genomförd vid årsskiftet 2026/2027.

Nedläggningen av Rosenlundsgården i Bergshamra, Norrtälje väcker många frågor. Formuleringen om att ”ställa om lokalerna till annan verksamhet” är så vag att den snarare skapar misstänksamhet än förståelse. När det handlar om äldres boende och trygghet är det fullständigt oacceptabelt med den här sortens oklara besked.

Vi har sett liknande situationer tidigare – beslut som tagits bakom stängda dörrar, med en tystnad som gjort att de berörda stått kvar utan svar. Det får aldrig bli så att äldre människor, som redan är i en utsatt livssituation, tvingas bära konsekvenserna av politiska eller organisatoriska omprioriteringar utan att någon står upp för dem.

Det här skapar oro bland de boende, leder till otrygghet i personalgruppen och gör anhöriga förtvivlade. När en verksamhet som ska stå för omsorg och stabilitet plötsligt rycks undan utan tydlig motivering har kommunen brustit i sitt ansvar.

Transparens, framförhållning och respekt för de äldre måste komma först. Allt annat är ovärdigt.

Personalen på Rosenlundsgården

Kommunalförbundet vill införa ett årligt bidrag på 1 000 kronor för arbetsskor från 2026.

Det är ett skobidrag om 1 000 kronor per anställd som kan införas för omsorgspersonal i Norrtälje kommun från och med 2026.

Förslaget kommer från Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg (KSON) och syftar till att stärka arbetsmiljön för personal i hemtjänst och äldreboenden.

Utredningen bakom beslutet visar att stora delar av personalen i dag får bekosta sina arbetsskor själva, trots arbetsuppgifter som innebär många timmar av gång och lyft.

Kostnadsramen föreslås till cirka två miljoner kronor, vilket motsvarar ett stöd på 1 000 kronor för ungefär 2 000 anställda.

Bidraget ska omfatta personalgrupper som vårdbiträden, undersköterskor och legitimerad personal, under förutsättning att anställningen varat minst sex månader och att tjänstgöringsgraden uppgår till 40 procent.

Liknande satsningar har genomförts i andra kommuner, bland annat i Stockholms stad, Värmdö kommun och Region Västerbotten.

Enligt KSON:s ordförande Hanna Stymne Bratt (S) är förslaget ett resultat av politiska prioriteringar.

– Att införa ett skobidrag för vårdens och omsorgens personal är en prioritering från Mittenstyret i Norrtälje kommun. Det är en viktig satsning för en bättre arbetsmiljö. I kommunens budget finns medel avsatta för detta. Det var inte en prioritering i det tidigare högerstyret och fanns då inte i budget.

Beloppet baseras på jämförelser med andra kommuner och på bedömningen att personalens behov varierar beroende på arbetsmiljö. Stymne Bratt framhåller att möjligheten att välja skor själv är centralt.

– Det är många olika yrkesgrupper som omfattas, och det är bättre att själv få välja vilken typ av skor man behöver. Tex hemtjänsten kanske behöver varma ytterskor, medan man på ett äldreboende kanske främst behöver innerskor. Men det blir upp till den enskilde att välja vilka skor man vill ha, säger hon.

Om förslaget godkänns kan skobidraget införas under 2026 och därefter omfatta även personal inom socialpsykiatri.

Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) har inlett en ny utbildningssatsning för undersköterskor. Satsningen syftar till att stärka kompetensen inom äldreomsorgen.

Ett informationsmöte hölls nyligen där ett 80-tal medarbetare inom äldreomsorgen fick veta mer om KSON:s tredje kompetenssatsning.

Utbildningen genomförs på distans, vilket ger möjlighet att studera samtidigt som deltagarna arbetar. Det finns även möjlighet att validera tidigare yrkeskunskaper, vilket leder till ett individuellt anpassat studieupplägg.

Utbildningen sker i samarbete med KompetensUtvecklingsInstitutet (KUI) och har särskilt fokus på friskt åldrande och psykisk hälsa.

Satsningen finansieras med statsbidrag och gör det möjligt för deltagarna att direkt använda sina nya kunskaper i sitt arbete inom äldreomsorgen.

Beslutet om att Rosenlundsgården i Bergshamra ska omvandlas till ett trygghetsboende har väckt starka reaktioner bland personalen. De anställda uppger att de trodde sig ha möjlighet att påverka utvecklingen, men fick på ett personalmöte i veckan veta att beslutet fattades redan i april.

Rosenlundsgården i Bergshamra är ett äldreboende med 13 lägenheter, varav tio används för personer med demenssjukdom. Boendet har funnits sedan 1990 och flera ur personalgruppen har arbetat på boendet i närmare trettio år.

I april fattade Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) ett inriktningsbeslut om att omvandla Rosenlundsgården till ett trygghetsboende, en boendeform utan biståndsbedömning, där äldre förväntas klara sig mer på egen hand, vilket Norrtelje Tidning berättat om först.

Det var dock först i veckan som personalgruppen informerades om beslutet. Gunilla Grönvall, undersköterska på Rosenlundsgården, är starkt kritisk till hur kommunikationen har hanterats.

– På ren svenska är det rent av bedrövligt att hantera såväl oss i personalen som boende och anhöriga på detta sätt. Varför inte vara transparenta och ge tydliga besked istället för att ännu inte heller ha informerat boende och deras anhöriga?, säger hon.

Förbundsdirektör Ann-Sophie Holgersson bekräftar att planen att omvandla boendet ingår i en större strategisk plan för äldreomsorgen i kommunen.

"Rosenlundsgården har ett omfattande renoveringsbehov, fastigheten är svår att anpassa till dagens och framtidens krav för särskilt boende och boendet har få platser vilket gör det svårt att bemanna med hälso- och sjukvårdspersonal", skriver hon i ett mejl till Allt Om Norrtälje.

Boendet har länge varit föremål för diskussion, men personalen säger sig ha fått signaler om att frågan ännu inte var avgjord. Istället visade det sig att det konkreta beslutet redan hade fattats flera månader tidigare. För personalgruppen, där många har arbetat tillsammans i decennier, känns det som ett hårt slag.

– I mitten av september fick vi ett mail från vår verksamhetschef att det fanns förslag om att omvandla Rosenlund till trygghetsboende. Då vi frågade om det var ett förslag eller beslut fick vi besked om att beslut skulle fattas i slutet av november, säger Gunilla Grönvall

– Vi förstår vikten av denna boendeform men har svårt att förstå att det måste ske på bekostnad av ett väl fungerande, populärt och omtyckt äldreboende, fortsätter hon.

För de äldre som idag bor på Rosenlundsgården väntar en omställning. Enligt KSON ska förändringen dock ske varsamt.

"De som bor på Rosenlundsgården kommer att erbjudas plats på annat likvärdigt särskilt boende. Omställningen kommer att genomföras på ett tryggt och säkert sätt, anpassat efter varje individs behov", skriver Holgersson.

En genomförandeplan väntas presenteras för KSON:s direktion den 27 november. Planen kommer att innehålla detaljer om tidplan, praktiskt genomförande och kostnader.

Vad som händer med personalgruppen på Rosenlundsgården är ännu oklart.

Ett omfattande om- och nybyggnadsprojekt föreslås för att modernisera Norrtälje sjukhus. Förstudien som pågått sedan 2023 är nu färdig, och visar på behovet av såväl upprustning som nya lokaler för att möta framtidens vårdbehov.

Den lösning som presenteras i rapporten innebär att de mest verksamhetskritiska funktionerna, som akutmottagning, operationssalar och sterilcentral, ska samlas i moderna lokaler.

För att klara investeringsramen på 750 miljoner kronor har prioriteringar gjorts, men samtidigt har det funnits ett tydligt fokus på att planera för framtida expansion.

– Genom det här förslaget får vi lokaler med bättre flöden för bland annat akutmottagning och operation. Det ger en ökad kapacitet, effektivare vårdprocesser, stärkt patientsäkerhet och inte minst en bättre arbetsmiljö, säger Towa Jexmark, VD i Tiohundra, i ett pressmeddelande.

Förutom fler behandlingsrum och bättre logistik inom akutmottagningen föreslås en också en utökad ambulanshall.

Beslut om att gå vidare med projektet väntas fattas i Regionstyrelsen under december månad.

Om det blir ett ja, inleds nästa steg, ett programskede som planeras pågå under 2026 och 2027.

Med ökade resurser och ett förändrat arbetssätt har kön till neuropsykiatriska utredningar inom BUP i Norrtälje minskat. Samtidigt är det svårt att få en tydlig bild av hur lång väntetiden faktiskt är.

Under 2025 har Tiohundras barn- och ungdomspsykiatri kunnat genomföra fler neuropsykiatriska utredningar, tack vare prioriteringar i KSON:s budget.

Det handlar bland annat om att skicka fler patienter till privata vårdgivare och att effektivisera det interna arbetet. Enligt Kommunalförbundet Sjukvård och Omsorg i Norrtälje (KSON) har kön till utredning minskat från 199 barn i januari till 63 i augusti.

En av anledningarna är att BUP infört ett strukturerade arbetssätt där flera yrkesgrupper är delaktiga från början.

– Både läkare och psykolog är med i den första bedömningen av barnet, så att rätt vårdnivå kan väljas från början, säger Frida Jakobsson, verksamhetschef för psykiatrin i Tiohundra i ett pressmeddelande.

Däremot finns fortfarande en viss osäkerhet kring vad barn och föräldrar i Norrtälje kan förvänta sig i fråga om väntetider för NPF-utredningar.

Enligt KSON är det svårt att ange en generell siffra, då varje bedömning är individuell och beroende av flera faktorer och att väntetiderna kan förändras snabbt.

"Väntetid grundar sig delvis i individuell bedömning men påverkas av aktuell utredningskapacitet samt aktuellt flöde in. En uppskattad väntetid ger inte ett generellt svar för hur lång väntetiden till utredning är då det kan finnas faktorer som är avgörande för när utredning kan och bör ske", skriver Hanna Stymne Bratt (S), ordförande i direktionen i ett mejl till Allt Om Norrtälje.

Hur arbetar KSON framåt för att korta ned väntetiderna för NPF-utredningar?
"Tät och nära dialog med utförare för att ta del av utvecklingen samt i ett led att i tidigt skede bli uppmärksammade på eventuella förändringar", skriver Stymne Bratt i ett mejl till Allt Om Norrtälje.

Är målsättningen att man ska kunna erbjudas en utredning inom vårdgarantin?

"Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet och målsättningen är att leverera patientsäkerhet, god kvalitet samt tillgänglighet", skriver Stymne Bratt.

I dag genomför och avslutar BUP cirka 26 utredningar varje månad.

Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) har beslutat att anta CEMR:s deklaration för jämställdhet. Beslutet syftar till att stärka jämställdhetsarbetet inom vård och omsorg i kommunen.

KSON:s direktion har beslutat att anta deklarationen från Council of European Municipalities and Regions (CEMR) i sin helhet. Avsikten är att ge jämställdhetsarbetet en tydligare struktur och gemensam inriktning för all vård och omsorg i Norrtälje kommun. Beslutet är i linje med kommunens tidigare antagande av deklarationen och tilläggsartiklarna under 2025.

– Med det här beslutet stärker förvaltningen sitt jämställdhetsarbete. Förvaltningen tar nu fram en handlingsplan som ska säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i styrningen och uppföljningen av alla utförare. På så sätt stärker vi kvaliteten och skapar bättre förutsättningar för en trygg och likvärdig vård och omsorg för invånarna, säger Ann-Sophie Holgersson, förbundsdirektör, i ett pressmeddelande.

KSON har redan tidigare arbetat med jämställdhet, men med CEMR-deklarationen blir arbetet nu tydligare och samverkar med Norrtälje kommun. Jämställdhetsperspektivet kommer att väga in i styrningen och följas upp mot det helägda bolaget Tiohundra AB samt privata utförare med avtal. Syftet är att ge invånarna trygghet, hälsa och vård oavsett kön.

– Att direktionen antar deklarationen är ett sätt att tydliggöra KSON:s ansvar och åtagande. Jämställdhet är viktigt för att vi ska kunna erbjuda vård och omsorg av hög kvalitet och för att säkerställa att alla invånare i Norrtälje kommun får likvärdiga förutsättningar och möjligheter, säger Hanna Stymne Bratt (S), ordförande i direktionen.

KSON planerar även att ta fram en handlingsplan som ska beslutas av direktionen under hösten 2026 och gälla för perioden 2027–2029. Den kommer att ange prioriteringar, åtgärder, resurser och tidsramar för att jämställdhetsarbetet ska bli en integrerad del av styrningen.

För att stärka den långsiktiga ekonomiska balansen hemställer KSON till förbundsmedlemmarna om två finansieringsinsatser. Det handlar dels om återställande av tidigare års underskott på totalt 149,9 miljoner kronor för 2023 och 2024, dels om en nivåjustering av medlemsbidraget med 63,4 miljoner kronor för 2025.

Bakgrunden till kostnadsökningarna är bland annat ökade behov av sjukhusvård och läkemedel inom Region Stockholm, där KSON inte har kontroll över avtalen. Demografiska faktorer, som en växande andel äldre med ökade vårdbehov, bidrar också till det ekonomiska trycket. Vård som kan utföras lokalt i Norrtälje bedöms ofta som mer kostnadseffektiv än motsvarande vård utanför kommunen.

Utöver finansieringsåtgärderna har förvaltningen fått i uppdrag att i delårsrapport 2 för 2025 redovisa genomförda och planerade effektiviseringar för en långsiktigt hållbar ekonomi. Styrelsen för Tiohundra AB ska samtidigt redovisa hur arbetet med bolagets egen åtgärdsplan för kostnadskontroll utvecklas.

Besluten ligger i linje med den styrmodell som antogs i 2025 års budget, där fokus är på effektivitet, uppföljning och god ekonomisk hushållning för att möta framtida vård- och omsorgsbehov.