Kultur- och fritidsnämnden avslutade sitt sista sammanträde för året med beslut om ett nyinstiftat pris, omfattande anläggningsbidrag för 2026 och förlängning av flera centrala verksamhetsavtal.

Vid sammanträdet den 11 december på Sportcentrum i Norrtälje beslutade nämnden att tilldela det nya jämställdhet- och inkluderingspriset till Jonas Nilsson från SFFF.

Priset syftar till att uppmärksamma insatser som bidrar till ökad jämställdhet och inkludering samt motverkar diskriminering i kommunen.

Nämnden beslutade även att skjuta upp avgörandet om Idrotts- och fritidsstipendiet och förlänga ansökningstiden till den 1 mars 2026.

En stor del av mötet ägnades åt beslut om anläggningsbidrag inför 2026.

Totalt fördelas flera miljoner kronor till idrottsföreningar, kulturföreningar och samlingslokalhållande föreningar som äger eller arrenderar sina anläggningar.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade också att förlänga verksamhetsavtal med tre aktörer. Norrtälje Naturvårdsstiftelse får ett nytt treårigt avtal från 2026 till 2028.

Samarbetet med Färsna 4H-klubb förlängs till och med 2026, med höjt bidrag, och även Roslagsblomman får sitt avtal förlängt ytterligare ett år för att fortsätta stötta barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer.

Under det senaste året har mammor i Norrtälje kommun tagit ut en större andel av vabbdagarna, medan pappors uttag har minskat till den lägsta nivån på över sex år, enligt statistik från Försäkringskassan.

Enligt statistik från Försäkringskassan, som Newsworthy har analyserat, har pappor i Norrtälje stått för 38 procent av vabbdagarna det senaste året. Detta är en minskning jämfört med tidigare år och visar på en fortsatt ojämställd fördelning av vabbdagar mellan föräldrar.

I en typisk svensk familj är det mer sannolikt att mamman stannar hemma när barnen är sjuka. Under pandemin tog pappor ett större ansvar, men sedan 2021 har trenden vänt.

Föräldrar i Norrtälje beräknas vara hemma med sjuka barn omkring 5 000 dagar i november. Statistiken visar att kvinnor vabbar mer än män i alla inkomst- och yrkesgrupper.

Även om ensamstående mammor är överrepresenterade, kvarstår en skevhet i vabbandet.

Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) har beslutat att anta CEMR:s deklaration för jämställdhet. Beslutet syftar till att stärka jämställdhetsarbetet inom vård och omsorg i kommunen.

KSON:s direktion har beslutat att anta deklarationen från Council of European Municipalities and Regions (CEMR) i sin helhet. Avsikten är att ge jämställdhetsarbetet en tydligare struktur och gemensam inriktning för all vård och omsorg i Norrtälje kommun. Beslutet är i linje med kommunens tidigare antagande av deklarationen och tilläggsartiklarna under 2025.

– Med det här beslutet stärker förvaltningen sitt jämställdhetsarbete. Förvaltningen tar nu fram en handlingsplan som ska säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i styrningen och uppföljningen av alla utförare. På så sätt stärker vi kvaliteten och skapar bättre förutsättningar för en trygg och likvärdig vård och omsorg för invånarna, säger Ann-Sophie Holgersson, förbundsdirektör, i ett pressmeddelande.

KSON har redan tidigare arbetat med jämställdhet, men med CEMR-deklarationen blir arbetet nu tydligare och samverkar med Norrtälje kommun. Jämställdhetsperspektivet kommer att väga in i styrningen och följas upp mot det helägda bolaget Tiohundra AB samt privata utförare med avtal. Syftet är att ge invånarna trygghet, hälsa och vård oavsett kön.

– Att direktionen antar deklarationen är ett sätt att tydliggöra KSON:s ansvar och åtagande. Jämställdhet är viktigt för att vi ska kunna erbjuda vård och omsorg av hög kvalitet och för att säkerställa att alla invånare i Norrtälje kommun får likvärdiga förutsättningar och möjligheter, säger Hanna Stymne Bratt (S), ordförande i direktionen.

KSON planerar även att ta fram en handlingsplan som ska beslutas av direktionen under hösten 2026 och gälla för perioden 2027–2029. Den kommer att ange prioriteringar, åtgärder, resurser och tidsramar för att jämställdhetsarbetet ska bli en integrerad del av styrningen.

I mars anordnas Norrtälje Hacker Lab – ett heldagsevent där barn och ungdomar får utforska teknikens värld genom bland annat VR, AI och programmering. Bakom initiativet står gymnasieeleven Nora Wäpneborg, som gör evenemanget som sitt gymnasiearbete.

Syftet med Hacker Lab är att väcka intresse för teknik hos barn och unga, och särskilt att få fler tjejer att upptäcka möjligheterna inom teknikbranschen.

– Jag vill locka tjejer till teknikprogrammet och teknik som helhet. Teknik är så mycket bredare än vad man kan tro och det är det jag vill visa, säger Nora Wäpneborg, som går tredje året på teknikprogrammet på Rodengymnasiet.

Eventet arrangeras i samarbete mellan Montessoriskolan i Norrtälje och Rodengymnasiet, där ungdomsledare kommer att vägleda deltagarna genom aktiviteter som CAD, design och programmering.

Dagen inleds med en resa ut i rymden via programmet Open Space, utvecklat av NASA.

Bakom Hacker Lab står också flera sponsorer och samarbetspartners, bland andra Campus Roslagen och ICA Flygfyren.

Nora tror att många aktörer valt att stötta projektet för att de ser vikten av att fler tjejer intresserar sig för teknik.

– Jag har fått en oerhört bra feedback och uppbackning av övriga arrangörer. Jag tror att vi delar bilden av att vi måste synliggöra teknik på ett sätt som attraherar fler tjejer. Teknik behövs inom alla områden, inte minst inom exempelvis design, som tjejer och kvinnor ofta är intresserade av, säger hon.

För Nora handlar engagemanget också om att ge andra den kunskap hon själv saknade innan hon började på teknikprogrammet.

– För mig handlar det om att jag själv hade en felaktig bild av vad teknik är för något, innan jag gick teknikprogrammet. Jag vill dela med mig av den kunskap jag fått, så att andra personer får rätt bild av teknik innan de söker till gymnasiet, säger hon.

Hon hoppas att deltagarna ska få med sig en bredare syn på teknik och upptäcka nya intressen.

– Vi kommer visa att teknik inte bara är det gemene man tror att det är. Jag själv har ambitionen att studera design och arkitektur efter gymnasiet och det är mycket teknik i det, säger Nora.

Eventet äger rum lördagen den 22 mars på Montessoriskolan i Norrtälje.

En tydlig majoritet av eleverna på kulturskolan i Norrtälje är tjejer, visar ny statistik från Kulturrådet. Av de 1 065 eleverna i kommunen förra året var 66 procent flickor. Pojkarna utgör alltså en minoritet i nästan alla ämnen men det saknas specifika satsningar från kommunens håll för att locka fler pojkar till kulturskolan.

Jacob Christman (C), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, menar att könsfördelningen är jämförbar med andra områden och att kommunen inte har några planer på åtgärder för att få in fler pojkar till kulturskolan.

“64 procent är rikssnittet, så vi ligger i linje med nationell nivå. Precis som inom ridsport och ishockey, som också har stora skillnader mellan pojkar och flickor”, skriver han i ett SMS till Allt Om Norrtälje.

Nationellt står flickorna för majoriteten av platserna i nästan alla ämnen på kulturskolorna. Pojkarna är i majoritet enbart inom film och animation, ett ämne som dock inte erbjuds i Norrtälje. I vissa ämnen, som dans och musikal, är könsskillnaderna ännu större, med upp till 92 procent tjejer bland danseleverna.

Kulturrådet lyfter fram att könsfördelningen på kulturskolorna påverkas av flera faktorer, som tradition och intresse för olika ämnen. Samtidigt arbetar många kulturskolor med riktade satsningar mot andra underrepresenterade grupper, exempelvis utifrån boendeort och socioekonomi, där jämställdhet också kan vara en del av strategin.

Hur kommer Norrtälje kommun arbeta framgent för att få in fler pojkar i kulturskolan?

“Vi har inte något specifikt arbete på gång för att få fler pojkar till kulturskolan här i Norrtälje kommun.”

Statistik från Försäkringskassan visar att mammor i kommunen tar det största ansvaret för vabbandet, medan pappor i Norrtälje står för ungefär 39 procent av de totala vabdagarna. 

Informationen baseras på en analys från Försäkringskassas, som Newsworthy har sammanställt och som visar att kvinnliga vårdnadshavare generellt tar ut fler vabdagar än män, en siffra som ligger i linje med riksgenomsnittet.

Nationellt har pappornas andel av vabdagarna minskat sedan 2021, trots tidigare ökningar. I Norrtälje har utvecklingen följt samma trend, med en viss minskning av pappornas vabdagar under det gågna året.

Kvinnor tar ut fler vabdagar än män i alla yrkes- och inkomstgrupper, med undantag för de familjer där kvinnan tjänar mer än mannen. Där tar papporna ut en något större andel vabdagar, men skillnaden är marginell. I familjer där föräldrarna har liknande inkomst och utbildningsnivå är ändå mammornas vabuttag högre.

Även om kvinnor överlag vabbar mer, är statistiken inte helt representativ för jämställdheten. En del av förklaringen ligger i att det finns fler ensamstående mammor än pappor, vilket påverkar siffrorna. Om vabbandet vore helt jämnt fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor ändå stå för cirka 55 procent av alla vabdagar, delvis beroende på att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående vårdnadshavare.

Under förra året föddes inte ett enda barn av en tonårsmamma i Norrtälje kommun, vilket är första gången detta händer sedan åtminstone 1968. Samtidigt blir nyblivna mammor över 40 år allt vanligare i kommunen.

Enligt statistik från Statistiska centralbyrån, som Newsworthy har sammanställt, har andelen tonårsmammor i Norrtälje kommun sjunkit kraftigt de senaste decennierna.

Under 2023 registrerades inga barn födda av tonåringar i kommunen. Under de senaste fem åren har totalt sju barn fötts av tonårsmammor i Norrtälje, vilket motsvarar 0,3 procent av alla nyfödda.

- Det här är inget nytt, vi har vetat länge att tonårsgraviditeterna minskat i antal, vilket jag tycker är bra. En stor anledning till att de blir färre är sannolikt att det nu är så viktigt att ha en treårig gymnasietutbildning, vilket alltså fler unga tjejer alltså skaffar sig, vilket bidrar till ett mer jämlikt och jämställt samhälle, säger Britt-Marie Bladlund, BVC-sköterska.

Samtidigt har hela 117 barn fötts av kvinnor över 40 år under samma period, vilket motsvarar 4,3 procent av alla födslar i kommunen.

Siffrorna speglar en tydlig nationell trend där allt fler kvinnor skjuter på barnafödandet. På riksnivå föddes endast 358 barn av tonårsmammor under 2023, vilket är rekordfå. Samtidigt har antalet nyblivna mammor över 40 år ökat och är nu 13 gånger vanligare än tonårsmammor.

- Det är allt fler som väntar med att skaffa barn tills efter man har utbildat sig, köpt sin bostad och har en ekonomisk trygghet, vilket jag tror är en av anledningarna till att allt fler skaffar barn senare idag, säger Britt-Marie Bladlund, tidigare BVC-sköterska på familjens hus i Norrtälje.