Svensk export växte snabbare än världshandeln i fjol – trots en starkare krona. Men på ett rundabordssamtal på Almedalen 2026 var tonen kluven: EU:s regelverk och sega tillståndsprocesser riskerar att äta upp försprånget.

Världshandeln växte med 4,2 procent förra året, trots tullkaoset. Svensk export gick ännu bättre – trots en starkare krona. Det konstaterade Annika, chefsekonom på storbanken Nordea, när hon inledde ett rundabordssamtal om svensk export på Almedalen 2026. Det skriver Tech Arena.

Förklaringen som lyftes runt bordet: tjänsteexporten, som inte drabbas av tullar på samma sätt som varor. Att Sverige är en liten hemmamarknad tvingar dessutom ut bolagen i världen tidigt. Christian, finanschef på musiktjänsten Spotify, beskrev bolagets skala – 184 länder och 670 miljoner användare – och menade att konkurrenskraft i dag handlar om tre saker: kompetens, kapital och regler.

Kina splittrade gästerna. Benjamin, Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete och utrikeshandel, svarade att Sverige bör samarbeta – men inte vara naivt.

"Vi vet att Kina bryter mot WTO:s regler för stål. Det är därför vi inför skyddstullar. Problemet är att det även drabbar andra länder. Nu beskattar vi Storbritannien, Japan och Sydkorea på samma sätt. Jag har inga problem med tullar mot länder som bryter mot reglerna. Jag har ett stort problem med att lägga dem på partner som följer reglerna", sa Benjamin.

Störst frustration väckte ändå EU:s inre marknad, med cirka 6.000 skyddade yrkestitlar som enligt ministern bromsar tjänsteexporten. Marie, VP Energy Solutions på lastbilsbolaget Einride, pekade på tillstånden.

"Vi investerar betydligt mer i USA i våra självkörande lastbilar än i Europa, eftersom det tar mycket längre tid att få tillstånd här", sa Marie, VP Energy Solutions på Einride.

Åke, generaldirektör för Exportkreditnämnden, lyfte myndighetens trippel A-betyg som gör att mindre exportörer kan låna tidigare och mer. Benjamin avslutade med att runt åtta frihandelsavtal är ratificerade eller på väg – och kan ge upp till 40.000 jobb i Sverige.

Elpriserna har ökat i Norrtälje under juli jämfört med både föregående månad och samma månad förra året. Enligt statistik från Nordpool, som Newsworthy har analyserat, var månadspriset 37 öre per kilowattimme.

Spotpriset för el i Norrtälje, som tillhör elområde 3, har stigit med 14 öre per kilowattimme sedan juni. Det högsta priset i området noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan, i juli 2024, var priset 21 öre. Under juli var det som högst 153 öre mellan klockan 20 och 21 den 9 juli, medan det som lägst var −1 öre. Under månaden noterades negativa timpriser vid fyra tillfällen.

Konsumtionen av el i Sverige var cirka 8 500 gigawattimmar, vilket är två procent lägre än genomsnittet för juli.

Produktionen kom till största del från vattenkraft, som stod för 52 procent, medan vindkraft bidrog med 13 procent, vilket är den lägsta produktionen för juli sedan 2021. Sverige exporterade mer el än det importerade under hela juli, med störst export till Danmark och import från Norge.