Trygghet och säkerhet på kommunens skolor är huvudfrågan när barn- och skolnämnden i Norrtälje samlas den 29 september.

Efter skolskjutningen i Örebro tidigare i år har flera nya åtgärder införts för att skapa en säkrare miljö för barn, elever och personal i Norrtälje kommun.

Åtgärderna omfattar såväl förebyggande som förhindrande insatser. Det handlar bland annat om arbete mot mobbning och kränkande behandling, regelbundna skyddsronder och utbildning samt övningar för att höja beredskapen vid hot eller allvarliga våldssituationer.

Även nya rutiner införs för att försvåra för obehöriga att ta sig in på skolor, exempelvis genom passersystem, tillträdesbegränsningar och tydligare besöksrutiner.

Sedan den 1 juli är det dessutom krav på att alla förskolor och skolor ska ha en beredskapsplan och bedriva ett löpande beredskapsarbete. Syftet är att verksamheterna ska vara förberedda och kunna agera snabbt vid allvarliga händelser.

– Skolskjutningen i Örebro har skakat oss alla och påmint oss om hur viktigt det är att våra skolor är säkra platser för elever och personal. Norrtälje kommun har sedan länge arbetat för att stärka tryggheten i skolorna, men efter den tragiska händelsen känner vi ett ännu större behov av att vidta ytterligare åtgärder för att skydda våra barn och unga, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Hur säkerställer ni att skolor och förskolor följer rutinerna och beredskapsplanerna?

– Att skolor och förskolor följer gällande rutiner och beredskapsplaner är en viktig del av både vår internkontroll och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi säkerställer alltså detta genom regelbunden uppföljning och kontroll.

Sedan Norrtälje kommun införde mobilfria skolor 2019 har studieron i klassrummen förbättrats markant. Andelen elever som uppger att de kan arbeta i lugn och ro under lektionerna har ökat med cirka 40 procent jämfört med 2018.

– Det är tydligt att mobilfria skolor stärker studieron, men effekterna går längre än så, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden. Det handlar lika mycket om att slippa känna oro för att bli smygfilmad i ett omklädningsrum efter idrottslektionen. När mobiler inte används på rasterna rör sig också eleverna mer, leker mer och blir mer socialt aktiva, fortsätter han.

Från och med höstterminen 2026 införs ett nationellt mobilförbud i grundskolan. Elever i årskurs 1–9 får då inte använda mobiltelefoner under skoldagen, varken på lektionerna, rasterna eller på fritids.

Beronius välkomnar beslutet och menar att Norrtäljes erfarenheter visar på breda positiva effekter.

– Mobilfria klassrum är en viktig pusselbit för att öka studieron, men är långt ifrån det enda vi har gjort och gör, säger han.

Kommunen arbetar parallellt med flera åtgärder för att skapa en trygg och strukturerad skolmiljö. Det handlar bland annat om tydliga ordnings- och trivselregler och förebyggande konflikthantering. Enligt Beronius bygger arbetet på att stärka lärarnas ledarskap, skapa struktur i undervisningen och ge elever positiv återkoppling när de bidrar till ett gott arbetsklimat.

– Det handlar i grunden om att bygga goda relationer, sätta tydliga förväntningar och att skapa ett klassrumsklimat där det blir både lätt och roligt att göra rätt. När elever får positiv återkoppling för hur de bidrar till en trygg och konstruktiv arbetsmiljö, skapas också bättre förutsättningar för samarbete och studiero, avslutar Beronius.

Kostnaden för skadegörelse på Norrtälje kommuns skolor har minskat det senaste året, men ligger fortsatt på en hög nivå.

Krossade fönster utgör den vanligaste formen av skadegörelse, och majoriteten av incidenterna sker utanför skoltid, främst under helger och lov.

Under 2024 uppgick kommunens totala kostnader för att reparera skadorna till drygt 1,6 miljoner kronor. Det är en minskning från 2023, då notan landade på cirka två miljoner kronor, men fortfarande en betydande utgift för skattebetalarna.

De senaste sju åren har kostnaderna varierat mellan 1,2 och 2 miljoner kronor per år.

Alla skolor i kommunen drabbas i någon utsträckning, men vissa sticker ut med betydligt högre kostnader än andra.

Långsjöskolan i Rimbo hade under 2024 de högsta kostnaderna för skadegörelse, med 225 655 kronor. Därefter följer Länna skola, där skadegörelsen uppgick till 217 667 kronor.

Någon tydlig koppling mellan minskad skadegörelse och kamerabevakning går inte att se i nuläget, men på de skolor där kameror installerades under 2024 har incidenterna minskat.

Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden, betonar vikten av att få bukt med problemet:

“Det är angeläget att minska kostnaden för skadegörelse på våra skolor. Skadegörelsen skapar inte bara en känsla av otrygghet, det är också väldigt dyrt. Dessutom medför skadegörelse andra kostnader, till exempel för sanering och avbrott i verksamheten”, skriver Beronius i ett meddelande till Allt Om Norrtälje.

Hur kommer ni arbeta framgent för att minska skadegörelsen på skolorna i kommunen?

”Det allra viktigaste är att eleverna tycker om sin skola. Vi arbetar därför mycket med trivseln på skolorna. Tycker eleverna om skolan tar de också bättre hand om den.”

Förutom kameraövervakning – har man tagit till andra åtgärder för att få bukt med problematiken?

“Vi arbetar också enligt teorin om ”broken window”. Det innebär att all skadegörelse ska åtgärdas fort, eftersom till exempel ett trasigt fönster som inte lagas sänder ut signaler om att ingen bryr sig om skolan. Vi behöver också satsa mer på att rusta upp skollokaler generellt. Det kommer löna sig i längden. Jag tror vi alla vet att vi är mer omhändertagande om det vi tycker om och tycker är fint.”

Föräldrar till barn som ska börja förskoleklass eller årskurs 7 under hösten 2025 kan nu göra sina val inför den kommande terminen.

Förra året gjorde 94 procent av föräldrarna i kommunen ett aktivt skolval till förskoleklass, varav 98 procent fick sitt förstahandsval. Motsvarande siffra för högstadiet var 87 procent, varav 95 procent fick sitt förstahandsval.

– Det är viktigt att man gör ett aktivt skolval, annars finns det alltid en risk för att barnet hamnar på en skola som man inte har tänkt sig. Det kan också vara klokt att lista fler önskemål än en enda skola, det försämrar inte chansen att få sitt förstahandsval, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Årets skolval har nu öppnat och gäller fram till och med 29 januari. Skolvalet omfattar samtliga kommunala och fristående skolor i Norrtälje kommun. Föräldrar har möjlighet att ange upp till fem önskemål om skolplacering för sina barn. Elever i årskurs 6 på skolor som erbjuder högre årskurser har en placeringsförtur till årskurs 7. Valet av skola kan påverka rätten till skolskjuts.

– Om skolskjuts är viktigt bör man också tänka på att val av skola kan påverka rätten till skolskjuts, säger Beronius. Tycker man det är svårt att välja rekommenderar jag att man besöker skolorna. De flesta högstadieskolor erbjuder öppet hus vissa datum.

Beronius lyfter även fram att antalet behöriga lärare och antalet barn per lärare är aspekter man bör ta i beaktande vid val av skola.

– Antalet behöriga lärare och antalet barn per lärare kan också vara värt att titta på eftersom det påverkar förutsättningarna ganska mycket, säger han.

Efter Allt Om Norrtäljes avslöjande om att en personal vid en skola i Norrtälje kommun blivit ertappad av Dumpen har det stormat på sociala medier kring situationen. Hur ser kommunen på händelsen och hur undviker man liknande situationer i framtiden? Vi har pratat med Robert Beronius, kommunalråd och ordförande för barn- och skolnämnden.

Hur arbetar kommunen förebyggande för att förhindra att personer med olämplig bakgrund anställs på skolor?
- Enligt skollagen måste man visa upp ett utdrag ur belastningsregistret för att kunna erbjudas arbete eller praktik på en skola. Syftet med det är just att skydda barn och unga för att utsättas för grova brott. I kommunen har vi en bra rutin för hantering av detta och behörig personal på skolorna kan också se andra skolors noteringar. Det gör att vi kan ha en bättre koll än många fristående skolor, säger Beronius.

Hur planerar kommunen att förbättra sina anställningsprocesser och bakgrundskontroller för att förhindra att personer med olämpligt beteende anställs inom skolväsendet?
- Lagarna som reglerar den bakgrundskontroll som skolorna får göra har tyvärr flera begränsningar både vad gäller vilka brott som syns och hur länge ett brott syns i belastningsregistret. Bakgrundskontroll får också bara ske vid nyanställning. Jag välkomnar därför att skolministern, Lotta Edholm (L), nu arbetar på att ta fram ett förslag som ska möjliggöra för skolorna att genomföra mer grundliga bakgrundskontroller, där tanken även är att skolorna ska kunna kontrollera både befintliga anställda och sökande till nya jobb. En sådan lagändring är helt nödvändig om vi ska kunna skydda våra barn och unga på bästa sätt, fortsätter Beronius.

Kommer kommunen att vidta några åtgärder för att säkerställa tryggheten för eleverna efter avslöjandet om skolpersonalen som ertappades av Dumpen?

- När det gäller just detta specifika fall har personen inte jobbat på en kommunal skola och det är därför den fristående skolans ansvar att erbjuda stöd till elever, föräldrar och annan skolpersonal som påverkas av denna händelse. Jag utgår från att de tar det ansvaret, avslutar han.

I skuggan av den tragiska skolskjutningen i Finland, där en pojke miste livet och två flickor skadades allvarligt, menar Norrtälje kommun att man redan tagit fasta på vikten av beredskapen och säkerheten i sina skolor. Skjutningen, som skedde i Vanda utanför Helsingfors, har skapat en våg av chock och sorg, även i Sverige.

Förvaltningsdirektören för barn- och utbildningskontoret i Norrtälje kommun, Jenny Nordström beskriver hur kommunen arbetar med att förebygga och förbereda sig för liknande händelser.

- Norrtälje kommun och barn- och utbildningskontoret arbetar ständigt med att förbättra vår beredskap för att möta en rad olika risker, däribland allvarliga våldshandlingar i skolan.

Kommunen har anammat en proaktiv inställning genom att utbilda skolpersonal om hur de ska agera i händelse av pågående dödligt våld (PDV). Denna utbildning grundas i riktlinjer från både regeringens och MSB:s rapporter om hur skolor kan arbeta med dessa frågor. Jenny är dock försiktig med att gå in på detaljer om de specifika säkerhetsåtgärderna.

- De specifika åtgärder som vidtas är vi av naturliga skäl försiktiga med att specificera eftersom den kunskapen kan användas av en gärningsperson.

Däremot understryker Jenny Nordström vikten av att arbeta med elevers och lärares psykiska välbefinnande och trygghet.

- Barns och elevers psykiska mående, trygghet och sociala tillvaro är en central del i arbetet med att förebygga den här typen av händelser. Skolan har en viktig roll i det arbetet, inte bara för att motverka våldshandlingar, utan för att skapa goda förutsättningar för kommande generationer.

Reaktionerna från skolans personal och elever på händelserna i Finland har varit begränsade på grund av påsklovet.

- Eftersom den tragiska händelsen i Finland inträffade under vårt påsklov så finns det få elever i verksamheten. Därför har jag ingen samlad bild av de samtal om detta som jag ändå tror uppstått.

Norrtälje kommun har en god ekonomi och god ekonomisk hushållning. Enligt barn- och skolnämndens ordförande Robert Beronius möjliggör detta för flera satsningar på förskola och skola, i syfte att alla Norrtälje kommuns elever ska ta sig igenom skolgången med fullständiga betyg. Vice ordförande Margareta Lundgren (S) är förvisso nöjd men vill se ännu mer satsningar.

Barn- och skolnämnden har i budgeten fått ett tillskott på närmare 108 miljoner kronor, som bland annat ska gå till höjda lärarlöner, satsningar på studie- och yrkesvägledningen, extra studiestödstid och till satsningar på mindre förskolor och skolor på landsbygden som annars har svårt att få ekonomin att gå runt på grund av ett för litet elevunderlag.

Fyra förskolor får dela på 5,2 miljoner kronor i lokaliseringstillägg (glesbygdsbidrag) under 2024: Björkö-Arholma, Grisslehamn, Herräng och Närtuna och sex grundskolor får dela på 11,5 miljoner kronor i lokaliseringstillägg (glesbygdsbidrag) under 2024: Edsbro, Grisslehamn, Köpmanholm, Skebo, Rånäs och Vätö.

Totalt har ca 14 miljoner kronor avsatts till höjda löner för skolpersonal. Framför allt till behöriga lärare.

- På många håll i landet väntas i år stora nedskärningar inom skolan leda till lärarflykt. Norrtälje kommun går åt andra hållet och genom satsningar på höjda lärarlöner hoppas vi istället kunna behålla och rekrytera fler behöriga lärare, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

Margareta Lundgren (S) är glad över att pengar finns men betonar samtidigt att andra områden, exempelvis äldreomsorgen, underfinansieras.
- Pengarna ska inte ligga hos politikerna, de ska användas för att göra kommunen till en bättre plats för medborgarna. Norrtälje kommun ska ha en ansvarsfull budget i balans, men vi ska även ha fungerande samhällsfunktioner.

Angående lärarlöner menar Margareta att det är en avgörande faktor för att kommunen ska kunna behålla och rekrytera behöriga lärare, men tillstår samtidigt:
- Vi behöver också se till att arbetsmiljön är bra. Hur vi bäst gör lärarna nöjda vet dock lärarna själva bäst. Därför ska politikerna ha en kontinuerlig dialog med och vara lyhörda för Norrtäljelärarnas önskemål, säger hon.

Under året kommer det också ske en utredning av behov och möjlighet att införa en akutskola i syfte att värna alla elevers trygghet. En akutskola är en tillfällig lösning för grundskoleelever som blivit avstängda och alltså inte får vara kvar på sin vanliga skola. Grundskoleelever har skolplikt och akutskolan är en möjlig väg tillbaka till normal skolgång.

- Ibland uppstår olika situationer med hot och våld där elever av olika anledningar inte kan vara kvar i skolan. Här kan en akutskola vara ett bra inslag så även dessa elever kan bedriva sin skolgång. Det är förövaren och inte offret som ska flyttas, säger Robert Beronius.

Margareta välkomnar en utredning.
- Vi vill först invänta resultatet av den innan vi ger fler kommentarer, säger hon.

För att uppmuntra och uppmärksamma goda exempel från såväl elever som personal och allt bra som sker på skolorna vill Robert Beronius också se att Norrtälje kommun inför en skolgala, där priser delas ut till skolpersonal och elever.

- På våra skolor arbetar många skickliga pedagoger och personal för att hjälpa våra barn och elever att bli glada, kloka och trygga. Det vill vi uppmärksamma, men också premiera goda studieinsatser, säger Robert Beronius.

Margareta Lundgren (S) menar att det aldrig är negativt att visa uppskattning för specialla insatser.
- Sen om det ska göras i form av en gala eller på annat sätt beror väl på mottagandet och intresset av en sådan, säger hon.

Eleverna i Norrtälje kommun kan också se fram emot att kunna äta frukost på skolan. Under 2024 kommer ett pilotprojekt genomföras på Elmsta skola med gratis frukost. Det ska sedan utvärderas för att se om det har en positiv effekt på kunskapsresultaten. Livsmedelsverkets senaste kartläggning från 2021 visar att 15 procent av kommunerna serverar frukost på alla grundskolor.

- Tanken är att mätta barn har mer energi och orkar fokusera på lektionerna. Det är en chans för alla att få frukost, om det är för att man inte hinner eller att man av andra skäl inte kan äta frukost hemma, säger Robert Beronius.

Margareta Lundgren (S) framhåller att det är ett fantastiskt initiativ och att gratis frukost är riktig socialdemokratiskt politik, eftersom det jämnar ut klassklyftor då alla elever får samma tillgång till frukost så att de orkar med studierna under dagen.

- Det är också särskilt viktigt i dessa tider när frukosten blir dyrare och dyrare, och många familjer får svårt att prioritera. Det finns barn i vårt land och i vår kommun som skollunchen är helt avgörande för och nu tar vi nästa steg. Alla barn har samma rätt att äta sig mätta. Toppen att styret gick på vårt förslag, hävdar hon.

I genomsnitt höjs den så kallade skolpengen i år med ca 6 000 kr/elev. Det är det högsta höjningen någonsin.

- Norrtälje kommun ska vara en barnvänlig kommun där alla elever ges stöd för att de ska klara grundskolan. För att nå dit gör vi nu stora satsningar på skolan och förskolan. Att satsa på barns utbildning är en framtidsinvestering för hela kommunen, avslutar Robert Beronius.

Margareta Lundgren menar att inflationen och de skenade kostnaderna har gjort att det blivit dyrare med skolmateriell, böcker, underhåll av lokaler och annat som krävs för att driva en skola.
- En fungerande skola är helt avgörande för att vårt samhälle ska fungera och ska fredas helt från besparingar, så vi ser positivt på en höjning. Vårt budgetförslag hade dock lite mer utrymme för en sådan satsning, men det här är en bra början, säger hon.

Har du andra synpunkter gällande skolfronten för 2024? Är det något du menar borde ha gjorts annorlunda från styrets sida som ni hade gjort?

Vi hade till exempel sett till att likabehandla kommunens lärare. När vissa lärare får julbonus men andra inte så sänder det väldigt märkliga signaler om hur högerstyret värderar dem. Vi hade också som tidigare nämnt ett större utrymme i vår budget för till exempel höjningar av skolpeng, avslutar Margareta Lundgren (S).

Skolan befinner sig i en läskris menar Norrtäljes politiker. Vart femte barn läser för dåligt. Därför gör nu Norrtälje kommun en satsning på inköp av böcker till skolan. 

- Fler ska bli bokslukare. Den som blir en bokslukare i tidig ålder får ofta mersmak. Skolan behöver gå tillbaka till grunderna, menar Robert Beronius (L) som är ordförande i barn- och skolnämnden.

För att väcka läslusten behövs tillgång till bra böcker. Därför genomför Norrtälje kommun nu en satsning på ca 3,3 miljoner kronor för att kommunens skolor ska kunna köpa in fler böcker. Satsningen avser både inköp av läroböcker och skönlitteratur till skolorna och är en permanent satsning, vilket innebär en nivåhöjning över tid. Totalt kommer de kommunala skolorna köpa in tryckta läromedel för 5,7 miljoner kronor i år.

- Vi behöver ett tidigt och starkt fokus på att elever ska kunna läsa, skriva och räkna. Fysiska böcker är viktiga för elevers lärande. Både att skriva för hand och läsa i böcker är bättre för att kunna lära sig läsa och skriva. Vårt mål är därför en lärobok per elev och ämne, säger Robert Beronius (L) som är ordförande i barn- och skolnämnden.