På onsdagen den 22 april 2026 registrerades ett nytt bolag i Rimbo. Tenggren Group AB är ett aktiebolag som ska äga och förvalta fast och lös egendom samt direkt eller indirekt bedriva "gummiverkstad och handel med däck".

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

Utställningen tar avstamp i de senaste hundra åren, då Roslagen har gått från ett område präglat av fiske och jordbruk till ett välbesökt sommarresmål. Genom olika perspektiv undersöks hur relationen mellan fastboende och besökare har sett ut över tid.

Enligt museet finns det flera inslag som besökare kan känna igen sig i.

— I utställningen är det mycket fokus på skärgården, så miljön och känslan tror jag att man kommer att känna igen sig i. Man får också se hur de platser som vi lever på i dag såg ut förr, säger Emilia Ekeblad, museiintendent på Roslagsmuseet.

Relationen mellan bofasta och sommargäster har också förändrats över tid.

— Utifrån de undersökningar som har gjorts på området verkar relationen ha förändrats en del över tid sedan 1800-talets slut. Från att ha varit en ”kulturkrock” från början med mycket skilda livsstilar har den gått mot att i dag vara mer av en symbios, fortsätter Emilia Ekeblad.

Finns det fortfarande en “vi och dom”-känsla i Roslagen idag – eller har den suddats ut?

— Jag tror att många har en stark känsla och identitet kopplad till den plats där man bor, oavsett var det är. Sedan kan det finnas faktorer som kan förstärka ett motsatsförhållande – till exempel att de som besöker oss är lediga samtidigt som de som arbetar inom turistnäringen har sin mest arbetsintensiva period på sommaren, avslutar Emilia.

Fakta: Rospiggar & Badjävlar

Datum: Invigning 2 maj
Tid: 12.00–16.00
Plats: Roslagsmuseet, Norrtälje
Kostnad: Kostnadsfri

Utställningsperiod: 2 maj – 3 oktober 2026

Arrangör: Roslagsmuseet

Tjänsten gäller så kallad hemställan av fordon, vilket innebär att en markägare ansöker om hjälp att få ett fordon bortforslat om det står fel eller har övergivits på den egna marken.

Innan en ansökan kan göras måste markägaren enligt lag först kontakta fordonets ägare och uppmana personen att flytta fordonet.

Om fordonet inte har flyttats inom 30 dagar kan kommunen i vissa fall hjälpa till genom den nya e-tjänsten.

Läs mer om tjänsten på kommunens hemsida: https://www.norrtalje.se/nyheterna/2026-04/ny-e-tjanst-gor-det-enklare-att-fa-fordon-flyttade-fran-privat-mark/

På fredagen den 24 april 2026 registrerades ett nytt bolag i Norrtälje. Ösbyholms Gård AB är ett aktiebolag som ska bedriva "försäljning av gårdens produkter så som fårskinn via e-handel och lokalt".

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

På onsdagen den 22 april 2026 registrerades ett nytt bolag i Blidö. Filtona AB är ett aktiebolag som ska bedriva "konsultverksamhet inom ekonomi och administration samt därmed förenlig verksamhet".

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

På onsdagen den 22 april 2026 registrerades ett nytt bolag i Yxlan. Björn Möller Holding AB är ett aktiebolag som ska bedriva verksamhet inom ägande och förvaltning av aktier samt därmed förenlig verksamhet.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

Klimatkrisen är inte en miljöfråga vid sidan av den sociala frågan — den är en del av samma ojämlikhetsproblem. De som drabbas hårdast av torka, översvämningar och extremväder är de som har minst resurser att skydda sig. Att behandla klimat och välfärd som separata politikområden är att missa sambandet.

Klimatinvesteringar i förnybar energi, kollektivtrafik, energieffektiviseringar och hållbar matproduktion skapar jobb. Bra jobb, ofta med hög facklig täckning. De skapar dessutom infrastruktur som kommer hela befolkningen till del — till skillnad från finansiella investeringar vars avkastning koncentreras till de som äger tillgångarna.

En grön omställning finansierad via en rättvis fördelningspolitik är möjlig. Det kräver att vi slutar låtsas som att klimatpolitik och fördelningspolitik är separata spår. De är en och samma kamp: för en värld som är beboelig och rättvis — för alla, inte bara för dem som har råd att anpassa sig.

Det är hög tid att politiken speglar det sambandet.

Hyresregleringen i Sverige är ett misslyckande i långkörning. Den skapar köer på decennier, driver fram en svart marknad för andrahandskontrakt och gör det omöjligt för nyinflyttade att hitta bostad på rimliga villkor. Ändå lever systemet kvar — av politisk feghet mer än av verklig övertygelse.

Argumentet för hyresreglering är att den skyddar hyresgäster med låga inkomster. Men i praktiken skyddar den dem som redan har ett kontrakt, på bekostnad av dem som söker. Det är ett system designat för att gynna insiders på bekostnad av outsiders.

En gradvis avreglering, kombinerad med stöd till hushåll med låga inkomster, är en bättre lösning. Det skulle frigöra rörlighet på arbetsmarknaden, minska incitamenten till svarthandel och på sikt pressa ner hyresnivåerna genom ökad konkurrens.

De politiska hindren är stora. Men kostnaden för att inte agera — i form av bostadsbrist, minskad rörlighet och utanförskap — är långsiktigt ännu större.

Rättsstatens legitimitet vilar på ett fundament: att lagar gäller lika för alla och att brott följs av konsekvens. När det fundamentet vittrar — när straff är symboliska, när återfall inte möter ökad hårdhet och när offer känner att systemet inte står på deras sida — eroderar tilliten till hela det demokratiska projektet.

Det vi ser i dag är ett system under press. Gängkriminaliteten är inte ett marginellt fenomen längre — den påverkar tryggheten i stadsdelar, rekryterar från allt yngre åldrar och utmanar statens våldsmonopol på ett sätt som inte setts i modern tid.

Att möta detta med symbolpolitik — hårdare retorik utan verkliga resurser, stängda fängelser och avskedade poliser — är inte ett svar. Det är en undanflykt.

Rättsstaten kräver investeringar: fler poliser, en fungerande kriminalvård med verkliga rehabiliteringsprogram och domstolar som inte är underbemannade. Det kostar. Men kostnaden för ett samhälle utan fungerande rättsstat är oändligt mycket högre.