På onsdagen den 22 april 2026 registrerades ett nytt bolag i Rimbo. Tenggren Group AB är ett aktiebolag som ska äga och förvalta fast och lös egendom samt direkt eller indirekt bedriva "gummiverkstad och handel med däck".

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: https://alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

En villa i Rimbo har fått ny ägare. Fastigheten är belägen i ett villaområde i Norrtälje kommun.

På torsdagen den 26 februari 2026 såldes en villa på Uppsalavägen 8 för 4 250 000 kronor. Utropspriset var 4 195 000 kronor, vilket innebär att priset steg med 55 000 kronor – en ökning med 1,3 procent. Villan har en boarea på 137 kvadratmeter. Uppgift om tomtarea, antal rum och byggår saknas.

Enligt uppgifter från Svensk Mäklarstatistik har det sålts 88 villor i området de senaste tre månaderna och priserna har ökat med 2,7 procent. Under det senaste året har priserna ökat med 3,9 procent.

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: http://test2.alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

En villa i Rimbo har fått ny ägare. Fastigheten är belägen i ett villaområde i Norrtälje kommun.

På onsdagen den 25 februari 2026 såldes en villa på Rialavägen 605 för 2 900 000 kronor. Utropspriset var 2 595 000 kronor, vilket innebär att priset steg med 305 000 kronor – en ökning med 11,8 procent. Villan har en boarea på 111 kvadratmeter.

Enligt uppgifter från Svensk Mäklarstatistik har det sålts 88 villor i området de senaste tre månaderna och priserna har ökat med 2,7 procent. Under det senaste året har priserna ökat med 3,9 procent.

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: http://test2.alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

En man ska ha kört bil utan att ha rätt till det och åtalas nu för olovlig körning, ett brott som bedöms som grovt eftersom han tidigare lagförts för samma brott.

Enligt uppgifter från stämningsansökan ska mannen, som är i 70-årsåldern, ha kört en personbil på torsdag den 20 januari 2026 på Lv982 i Rimbo, Norrtälje kommun. Brottet ska ha bedömts som grovt på grund av att han tidigare har lagförts för olovlig körning.

Mannen ska ha begått gärningen med uppsåt och har i förhör förnekat brott. Bevisningen mot honom inkluderar anmälningar och körkortsuppgifter som visar att han saknat körkortsbehörighet.

Nu åtalas mannen misstänkt för olovlig körning, grovt brott.

När svenska folket fick rösta fram vilket bakverk som bäst representerar deras landskap stod det klart att semlan engagerar mest i Uppland. I konkurrens med Rimbobullen och Upplandskubb drog den klassiska fastlagsbullen det längsta strået.

Tävlingen Hela Sveriges Bakverk har genomförts av Epoq, Elgigantens köksvarumärke, tillsammans med måltidshistorikern Richard Tellström.

Under hösten 2025 fick allmänheten rösta fram sina favoriter bland 25 landskap.

I Uppland föll valet på semlan, ett bakverk med rötter i 1600-talet men med en modern historia som förklarar dess starka ställning.

– Fastlagssemlan har industrialiserats under 1900-talet, det är då den får sin vispade grädde och den blir mer en konditoribakelse än en hemmarätt. Den blir helt enkelt publik, syns från 1900-talets mitt i livsmedelsaffärer och sedan har den gjort en kreativ och postmodern resa sedan 1990-talet när den första twisten – saffranssemlan – lanserades till jul. Den är en snackis i sociala medier, och mat har vi alla synpunkter på, säger Richard Tellström.

För Norrtälje kommun innebar omröstningen att det lokala alternativet Rimbobullen fick se sig besegrad av den nationella klassikern.

Enligt Tellström handlar det om synlighet och igenkänning.

– Det handlar om kändisskap. Rimbobullen är mer en hemmabakad bulle, medan fastlagssemlan är publik. Alla bullar har också svårt att konkurrera med bullarnas bulle – kanelbullen. Rimbobullen saknar också en välkänd högtidsdag.

Trots det menar Tellström att omröstningen visar att regional identitet fortfarande lever.

– Alla landskapsbakverken visar att det finns en stark regionalitet som lever, mycket mer än på maträtternas område där det i dag finns mycket litet av regionaliteten kvar.

Bland annat vann spettekakan i Skåne, i Småland den småländska ostkakan och på Gotland saffranspannkakan. I Värmland röstades Värmlandstårtan fram och på Öland Ölandskakan. På flera håll valdes alltså välkända landskapsspecialiteter.

Tellström pekar på hur medier och handel påverkar vad människor uppfattar som typiskt.

– Bakverken blir mer kända genom olika slags medier och reklam, vilket gör att den regionala känslan hos människor också kan bli större. De som aldrig hört talas om bakverken får nu utveckla sin kak- och bakbildning.

Att semlan segrade i Uppland säger också något om samtiden, menar han.

– Vi går allt mer mot en nationell identitet i takt med att vi följer sociala medier som ofta skapas i en internationell kontext, vilket talar för att landskapsbakverken kan överleva som motståndsficka, för sökandet efter äkthet som vi märker nu är mer synligt i det nära än i det avlägsna.

För Rimbobullens del är loppet dock inte nödvändigtvis kört.

– Rimbobullen kanske inte konkurrerar med semlan, men däremot kan den konkurrera med kanelbullen. Kanske genom att få en tydligt egen dag och att företagen köper den till sina anställda, för personalbullar är avdragsgillt, säger han.

Omröstningen pågick under veckorna 44–49 2025 och resulterade i en vinnare per landskap.

När Josef Alisson kliver in i skogen söker han inte äventyr i första hand. Han söker stillhet. Elden, doften av rök och tystnaden mellan träden ger honom en trygghet som han länge saknade och som han i dag vill föra vidare till sin son.

– När jag tältar och eldar påminner doften om min barndom. Den påminner om min mamma. Det skapar en trygghetskänsla, säger Josef Alisson.

Han växte upp i Afghanistan, där kaminer och eld var en självklar del av vardagen. När han som barn förlorade sin familj och senare flydde ensam till Europa bröts den tryggheten abrupt.

Vid elva års ålder tog han sig till Iran, där han bodde hos bekanta och arbetade på restaurang. Resan fortsatte mot Europa, men slutade oväntat i Sverige.

– Jag var på väg till Norge, men pengarna tog slut i Malmö. Då kunde jag inte resa vidare och sökte asyl i Sverige. Jag var 17 år när jag kom hit, berättar han.

Tillvaron i Sverige blev till en början svår. Josef placerades på ett flyktingboende på Väddö och mötte ett nytt språk, en ny kultur och en vinter han inte var förberedd på.

– Jag blev deprimerad. Det var mörkt, kallt och jag var ensam. Jag var deprimerad i nästan två år efter att jag kom till Norrtälje.

Vändpunkten kom dock oväntat. En väns pappa frågade om Josef ville följa med och pimpla. Han lånade utrustning och följde med ut på isen.

– Det var naturupplevelsen som fick mig på bättre humör. Jag började fiska mer, vara mer ute i naturen och tälta med vänner. Då började jag må bättre.

Sedan dess har friluftslivet blivit en självklar del av hans liv. I dag, nästan tio år senare, tältar han regelbundet – i alla väder.

– I snitt tältar jag varannan vecka. Oftast blir det bara en eller två nätter åt gången dock, eftersom jag har familj och barn.

Han föredrar skogarna i Dalarna, dit han ofta återvänder.

– Naturen där är fantastisk.

Har du känt dig rädd någon gång i skogen?

– Nej, jag brukar känna mig trygg i skogen.

Inte heller ensamheten är något problem för Josef.

– Nej, aldrig. Jag är ju där för att vara ensam och släppa vardagen.

Till vardags bor Josef i Rimbo med sin fru och sitt barn. Han arbetar som snickare, ett yrke han haft sedan studenten. Trots att han byggt ett nytt liv i Sverige är relationen till ursprungslandet komplex.

– Jag har inte så mycket minnen kvar från Afghanistan. Jag flydde därifrån, så mycket kan vara förträngt.

Men vissa saker lever kvar. Saknaden efter familjen, människorna och behovet av trygghet.

I dag riktas mycket av hans engagemang mot nästa generation - hans son.

– Jag tar med min son till naturen ofta. Jag vill inte att han ska sitta framför tv eller iPad. Jag vill att han ska uppleva naturen.

För Josef handlar det inte om extrema prestationer, utan om närvaro.

– Jag vill ge kärlek och natur till min son. Har man bra kläder kan man alltid vara ute.

En villa i Centrala Rimbo har nyligen sålts.

På måndagen den 9 februari såldes en villa på Landstormsvägen 3 för 2 800 000 kronor. Utropspriset var 1 950 000, vilket innebär att slutpriset blev 150 000 kronor lägre – en minskning med 5,1 procent.

Villan har en boarea på 80 kvadratmeter. Enligt uppgifter från Svensk Mäklarstatistik har det sålts 88 villor i området de senaste tre månaderna och priserna har ökat med 2,7 procent.

Under det senaste året har priserna ökat med 3,9 procent.

Karta:

Platsen på kartan är ungefärlig

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: http://test2.alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

Det nystartade bolaget ska bedriva holdingverksamhet och konsultverksamhet inom fastighetsskötsel och fastighetsförsäljning.

På fredag den 30 januari registrerades ett nytt bolag i Rimbo. Stadsberget Norrtälje AB, som har sitt säte i Norrtälje kommun, ska äga och förvalta ett antal dotterbolag samt bedriva handel med fastigheter.

Företrädare för bolaget är Olle Reino Olavi Huusko, som är ordförande.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: http://test2.alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/

Norrtälje kommun inför nu Läsborgarmärket på samtliga kommunala grundskolor som ett led i arbetet med att stärka barns läsförmåga och läslust. Bakgrunden är att var femte elev i årskurs fyra i dag har svårt att läsa på den nivå som krävs för att nå skolans kunskapsmål, samtidigt som skärmanvändningen ökar i barns vardag.

Läsborgarmärket är ett pedagogiskt verktyg där elever uppmuntras att läsa böcker och belönas med märken i nivåerna brons, silver och guld, inspirerat av simmärken.

Tanken är att göra läsningen mer motiverande och synliggöra elevernas utveckling.

– När skärmar dominerar barns vardag behöver vi arbeta aktivt för att inspirera till läsning. Läsborgarmärket är ett verktyg som gör skillnad, och allt som stärker barns läslust är bra, säger Robert Beronius, ordförande i barn- och skolnämnden, i ett pressmeddelande.

Satsningen har tagits fram i samarbete med bland annat Bokusgruppen och är utformad för att enkelt kunna integreras i skolornas ordinarie undervisning.

Initiativet kommer från Carina Sjölander, förstelärare på Långsjöskolan, som såg behov av nya arbetssätt för att stärka elevernas läsning.

Läsborgarmärket lanseras formellt vid ett evenemang på Långsjöskolan i Rimbo torsdagen den 22 januari.

Företaget ska bedriva byggservice med fokus på om- och tillbyggnader samt passivt brandskydd.

På måndagen den 12 januari registrerades ett nytt bolag i Norrtälje kommun. Hermanssons Bygg & Brandskydd AB, som har sitt säte i Rimbo, uppger att de ska bedriva byggservice i form av om- och tillbyggnader av hus, montage av passivt brandskydd, samt därmed förenlig verksamhet.

Företrädare är Jonas Håkan Hermansson, som är ledamot i företaget.

Denna artikel är AI-genererad och publicerad utan manuell granskning. Innehållet bygger på uppgifter från https://ahody.com och kan innehålla fel och sakna uppdateringar. Vid frågor eller rättelser, kontakta redaktionen här: http://test2.alltomnorrtalje.se/rapportera-fel/