Norrtälje kommun inför nu Läsborgarmärket på samtliga kommunala grundskolor som ett led i arbetet med att stärka barns läsförmåga och läslust. Bakgrunden är att var femte elev i årskurs fyra i dag har svårt att läsa på den nivå som krävs för att nå skolans kunskapsmål, samtidigt som skärmanvändningen ökar i barns vardag.

Läsborgarmärket är ett pedagogiskt verktyg där elever uppmuntras att läsa böcker och belönas med märken i nivåerna brons, silver och guld, inspirerat av simmärken.

Tanken är att göra läsningen mer motiverande och synliggöra elevernas utveckling.

– När skärmar dominerar barns vardag behöver vi arbeta aktivt för att inspirera till läsning. Läsborgarmärket är ett verktyg som gör skillnad, och allt som stärker barns läslust är bra, säger Robert Beronius, ordförande i barn- och skolnämnden, i ett pressmeddelande.

Satsningen har tagits fram i samarbete med bland annat Bokusgruppen och är utformad för att enkelt kunna integreras i skolornas ordinarie undervisning.

Initiativet kommer från Carina Sjölander, förstelärare på Långsjöskolan, som såg behov av nya arbetssätt för att stärka elevernas läsning.

Läsborgarmärket lanseras formellt vid ett evenemang på Långsjöskolan i Rimbo torsdagen den 22 januari.

Norrtälje kommun får omfattande statsbidrag till förskola och skola under 2026. Totalt handlar det om omkring 85 miljoner kronor per år, pengar som ska användas till kvalitetshöjande åtgärder och stärkt kunskapsutveckling.

– Statsbidragen är en viktig del av finansieringen av förskola och skola i Norrtälje. Sammantaget handlar det om cirka 85 miljoner kronor per år, vilket gör verklig skillnad i verksamheterna, säger Robert Beronius (L), ordförande i barn- och skolnämnden.

En stor del av medlen går till redan etablerade bidrag med fokus på kvalitet i förskolan och kunskapsresultat i grundskolan.

– De största statsbidragen är de som avser kvalitetshöjande åtgärder i förskolan och stärkt kunskapsutveckling i grundskolan. Tillsammans står de för nästan hälften av det totala statsbidragsbeloppet. Dessa är inga nya bidrag, utan sådana som funnits även tidigare, säger Beronius.

Hur prioriteras resurserna?

– I år har vi prioriterat att använda medlen till insatser som vi vet har stor betydelse för elevernas resultat. Det handlar bland annat om att öka skolnärvaron, stärka rastverksamheten och öka andelen legitimerade ämneslärare. Vill vi att fler elever ska lyckas i skolan är fler skickliga lärare och ökad närvaro helt avgörande.

Satsningarna ska också märkas konkret i skolvardagen.

– Det ska märkas genom högre lärartäthet, fler behöriga lärare, fler riktiga skolböcker i undervisningen och genom att vissa skolor får förbättrade inpasseringssystem som stärker tryggheten. Ytterst ska det leda till att fler elever går ut nian med gymnasiebehörighet, säger Robert.

Hur följer ni upp att statsbidragen faktiskt leder till ökad kvalitet, trygghet och bättre studieresultat över tid?

– Det följer vi upp genom vårt systematiska kvalitetsarbete, som bland annat har hyllats av Skolinspektionen. Där följer vi kontinuerligt både resultat, trygghet och kvalitet i verksamheterna.

Utöver de etablerade bidragen tillkommer även nya statliga satsningar.

– Totalt har regeringen höjt statsbidragen som går till förskolorna och skolorna i Norrtälje kommun med ca 18 miljoner kronor i år. Det gäller såväl fristående som kommunala skolor, avslutar han.